Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 januari

Gemensamma EU-regler för skogen oundvikliga

För att EUs inre marknad ska fungera, och för att klimatpolitiken ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt, krävs ett mått av unionsövergripande lagstiftning även på skogsområdet, svarar Magnus NIlsson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Den upphetsade kampanjen mot all EU-lagstiftning på skogsområdet är både meningslös och kontraproduktiv, anser Magnus Nilsson.
Den upphetsade kampanjen mot all EU-lagstiftning på skogsområdet är både meningslös och kontraproduktiv, anser Magnus Nilsson. FOTO: Piotr Korytowski

I ett tidigare debattinlägg i Land Skogsbruk nr 50/21 visade jag att det svenska motståndet mot att EU lagstiftar om miljöregler för skogsbruket – att skogen ska förbli en nationell angelägenhet som EU inte ska lägga sig i – är en illusion. För att EUs inre marknad ska fungera, men också för att till exempel klimatpolitiken ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt, krävs ett mått av unionsövergripande lagstiftning även på skogsområdet, lika i alla medlemsstater och som även omfattar importerade skogsprodukter.

Den upphetsade kampanj mot all EU-lagstiftning på skogsområdet som både den svenska skogsnäringen och svenska politiker länge ägnat sig åt, är mot denna bakgrund både meningslös och kontraproduktiv.

När Magnus Berg och Mårten Larsson från Skogsindustrierna (Land skogsbruk nr 2/22) ska replikera, visar det sig att branschorganisationen uppenbarligen dragit samma slutsats. Budskapet från Berg och Larsson är nu att problemet inte är att EU lagstiftar, utan att den lagstiftning som diskuteras har fel innehåll och är alltför detaljerad.

Det låter sig sägas, men hur ska Kommissionen kunna beakta svenska synpunkter om de svenska intressena lägger kraften på att principiellt motsätta sig all lagstiftning istället för att presentera egna förslag om hur man vill att lagstiftningen ska se ut?

Hur tycker Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna att miljöreglerna i till exempel förnybartdirektivet (som styr vilken biomassa som bokförs för nollutsläpp inom utsläppshandeln, vilka biobränslen svenska staten får stötta via reduktionsplikten etcetera) ska utformas? Vilka krav om naturanpassning bör skrivas in i EU-lagstiftningen så att produkter från svenskt skogsbruk – som åtminstone enligt branschen själva sägs utgör ett globalt föredöme – inte konkurreras ut av produkter från skogsbruk med mycket sämre miljöprestanda?

Jag håller med om att en del av de förslag till miljöregler som diskuteras inom EU inte är funktionella ur naturvårdssynpunkt, till exempel att generellt undanta 30 procent av skogsarealen inom unionen från skogsbruk. Men om inte Sverige, svenska miljöorganisationer och svensk skogsnäring presenterar alternativa lagförslag som på ett bättre sätt säkrar miljövärdena är sannolikheten stor för att de regler som beslutas blir tokiga och ineffektiva, åtminstone ur ett svenskt perspektiv. Precis detta lär bli resultatet om Sverige och svenska intressen fortsätter att halsstarrigt hävda att skogen är en nationell angelägenhet som EU inte ska lägga sig i.

Förhoppningsvis kan Skogsindustrierna övertyga regeringen och de politiska partierna om detta förhållande.

Magnus Nilsson, miljökonsult

LÄS MER: Revanschdags för svenska skogsbrukets rykteLÄS MER: Med EU inblandat kan fantasier bli verklighet

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen