Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 25 september

Ge plats åt björken för granens hälsa

Den nordiska björken är unik. Låt oss utveckla denna unika och förnyelsebara naturresurs, skriver debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Mycket talar för att granskogens hälsotillstånd skulle förbättras med inblandning av björk.
Mycket talar för att granskogens hälsotillstånd skulle förbättras med inblandning av björk. FOTO: Ulf Aronsson

Björk har sedan slutet av andra världskriget varit ett icke önskvärt trädslag i svenskt skogsbruk, beroende på att skogsindustrin haft ingen eller begränsad användning av det. Skogsbruket har med alla medel försökt att bli av med björk ur skogen. Men idag betalas björktimmer över 20 cm i topp i nivå med talltimmer, vilket verkar vara okänt för de flesta svenska skogsägare. Därför råder det brist på välskött björk i Sverige.

Av svarvbar björk produceras björkplywood, en mycket efterfrågad produkt på världsmarknaden som i många sammanhang ersätter plåt inom fordons-, byggnads- och fartygsindustri. Råvaran är dessutom förnyelsebar. Rak och välväxande björk finns inom ett ganska begränsat område i världen, det vill säga i Sverige, Finland, Baltikum och västra Ryssland.

Även om vårtbjörk kan bli mer än 150 år växer den inte mycket efter 50 år. Men på medelgoda till bättre marker är vårtbjörkens virkesproduktion högre än granens fram till cirka 50 års ålder. Aktiv björktimmerproduktion går därför bra att kombinera med granens gallring.

Det är viktigt att även naturlig föryngring av björk i blandning med gran röjs och gallras. I Sverige har som regel all björk röjts bort, så kallad lövsanering. Men för att erhålla en framtida blandskog av gran och björk, ska i samband med röjning 400 dominerande björkar per hektar lämnas. Då finns även tillräckligt antal björkstammar för att förlora hälften till älgmat. Återstående 200 björkar per hektar är vad som rekommenderas i ett blandbestånd av björk och gran enligt finska erfarenheter.

Ingen ansvarskännande skogsägare kan ha undgått att oroas över de problem som drabbat medelålders och äldre granskog. I Frankrike och vissa delar av Tyskland har man helt upphört med att anlägga bestånd av rödgran till förmån för Douglasgran, som tål torka och insektsangrepp bättre.

Granbarkborre orsakar stora förluster i äldre homogen granskog. Vi uppmanas av Skogsstyrelsen att observera och ta bort angripna träd, men skadan är då redan skedd. I en blandskog med björk har insektspopulationerna inte fritt spelrum. Där finns dessutom andra insekter och fåglar som är fiender till granbarkborren.

Stormfällning är skogsbrukets allra största förlustorsak. Under de senaste 70 åren har stormar uppträtt allt oftare och det är framför allt homogena medelålders granbestånd som drabbas. Björken har ett djupare rotsystem och är ofta avlövade under den årstid då stormar uppträder. Björk i blandning med gran har därför visat sig ha en dämpande effekt på stormskador.

Granens rotröta orsakar också stora ekonomiska förluster. Granarnas rotsystem växer samman och sprider rotrötan. Träd av annat trädslag bildar barriärer i marken som hindrar eller minskar rotrötans spridning.

Skogsbrand utgör en allt större fara i takt med ett varmare klimat. Rena barrskogar är mer eldfängda än blandskog. Därför anläggs i varmare länder brandgator med lövträd i kommersiella barrskogsplantager. Inslag av björk i granskog skulle ha samma effekt i Sverige.

Granens förna har ett lågt pH-värde. Marken i homogena granskogar blir därför en sur miljö som ökar urlakning av humusämnen och mineraler. Urlakning av kvicksilver, aluminium, järn och brunfärgning i vattendrag blir ett hot mot skogens hälsotillstånd och omgivande miljö. Finsk skogsforskning har visat att även ett mindre inslag av björk i granskogen har en mildrande effekt på markens försurning.

Mycket talar för att granskogens hälsotillstånd skulle förbättras med inblandning av björk.

Men allt vi fått lära oss om björk i skogliga utbildningar i Sverige är att björken ska bort från skogen. ”En björk per kyrksocken är alldeles tillräckligt” var ett uttalande från en känd skogsdirektör. Här några ytterligare typiska citat från skoglig media: ”Björk kan möjligen tolereras som landskapselement och naturvårdande inslag, men inom rationellt skogsbruk hör den inte hemma”. ”Granen allt viktigare för industrin – Björk mest för naturvården”. En etablerad skogsforskare vid SLU fastslår i en artikel 2006 att ”Björken är visserligen mindre utsatt för vind, men granens ekonomi är så mycket bättre att en Gudrun vart femte år inte skulle ändra på förhållandet mellan trädslagen”.

En dansk skogsprofessor frågade en svensk kollega om det olämpliga i att ensidigt fortsätta anlägga granskog i södra Sverige när de löper stor risk att blåsa ner innan den blivit avverkningsmogna. Den svenske professorn svarade: Jag vågar inte tänka annorlunda.

Den debatt som förts de senaste decennierna föder tankar om att det har funnits en medveten strategi inom skogsbruket att förhindra faktabaserade uppgifter om björkens värde och produktionsförmåga. I Skogsstyrelsens rapport nr 19/2005 fastslås med stöd av forskning från SLU att ”björkens produktionsförmåga endast är 40 procent av granens”. I denna rapport jämförs välskött gran med oröjd och ogallrad björk, troligen mest glasbjörk, som fått utvecklas på älgens villkor och med granens omloppstid. För att få fram grovt björktimmer krävs framför allt tidiga, hårda röjningar och plats för björken i granskogen. Den nordiska björken är unik. Låt oss utveckla denna unika och förnyelsebara naturresurs.

Owe Martinsson, konsult

LÄS MER: Varför sägs aldrig detta i debatten om skogen?LÄS MER: Investera för klimatet – fördubbla förädlingenLYSSNA: Så blir björk från Södra Cell klimatsmarta kläder

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen