Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 30 april

Fortsätt att använda granbarkborrefällor

Förra året skadades nära åtta miljoner kubikmeter skog av granbarkborrar. Skogsstyrelsens borde rekommendera båda sök och plockmetoden samt fällor mot barkborrarna, anser Anders Svensson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Har vi verkligen råd att inte rekommendera användning av de få beprövade bekämpningsmetoder som finns, undrar debattören.
Har vi verkligen råd att inte rekommendera användning av de få beprövade bekämpningsmetoder som finns, undrar debattören.

I början av mars gick Skogsstyrelsen ut med informationen att man i år inte kommer att använda fällor för att bekämpa granbarkborren i sina naturreservat. Beskedet slog ner som en som en bomb bland oss skogsägare. Så sent som några veckor före detta besked genomförde Skogsstyrelsen en större upphandling av granbarkborrefällor till just naturreservaten.

Den plötsligt kritiska inställningen till fällor baseras på ett enda försök som gjorts i Kalmartrakten 2020/2021. Det finns ett antal andra försök som visar på god effekt vid användning av fällor/fångstvirke som Skogsstyrelsen valt att bortse ifrån.

Det finns bara två sätt att motverka granbarkborren, nämligen att använda fällor/fångstvirke betade med feromoner och den så kallade sök- och plockmetoden. Varför ska man kritisera den ena metoden på basis av ett enda försök och rekommendera den andra metoden som faktiskt saknar modernt vetenskapligt stöd?

Sök och plockmetoden rekommenderas av Skogsstyrelsen. Det är självklart att man ska ta ut angripna träd. Det räddar virkesvärde och tar ut borrar från skogen, men det är inte en perfekt lösning. För den som inte är självverksam finns en del betänkligheter mot sök och plockmetoden. Det är ofta svårt att i tid få tag på avverkningsresurser. Att ta rätt på enstaka träd och grupper av träd blir snabbt kostsamt. Maskinavverkning innebär ofta att ta ned hela eller delar av ett bestånd, med höga kostnader till följd av förtida avverkningar och lägre virkespris. Vidare är det svårt att i tid hitta angripna träd och ta bort dem. Sök och plock är en passiv metod, man tar ut granbarkborren först efter att skadan är gjord.

Fällorna är ett oöverträffat övervakningsinstrument och ett aktivt bekämpningsmedel. De ger snabba, konkreta svar på var angreppen finns och i vilken omfattning. Är fångsten i lådan stor? Då är det sannolikt att det finns angripna träd i närheten som ska tas bort. Fällor placeras ut och fångar granbarkborrar innan de angriper skogen. En fångad granbarkborre angriper inte träden och förökar sig inte. Fällorna är enkla och billiga att använda. Ett räddat räd betalar för fälla och feromon. Fällan kan sedan återanvändas år efter år och då är feromonet den enda kostnaden.

Jag rekommenderar största möjliga användning av både sök- och plockmetoden och fällor och det anser jag att Skogsstyrelsen också borde göra. 2020 skadades nära åtta miljoner kubikmeter skog av granbarkborrar. Har vi verkligen råd att inte starkt rekommendera användning av de få beprövade bekämpningsmetoder som finns att tillgå? Skogssverige måste motverka granbarkborren med alla till buds stående medel. Vi vill inte hamna i samma extrema skadeläge som Centraleuropa, där man nu ifrågasätter om man ens ska satsa på att odla gran.

Anders Svensson, Plantskydd AB

LÄS MER: Vädret kan avgöra kampen mot barkborren

LÄS MER: ”Ansvaret ligger på ministern och generaldirektören”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen