Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 5 januari 2017

"Fel att jämföra svenskt skogsbruk med palmoljeplantager"

Det är inte relevant att jämföra Sveriges skogsbruk med palmoljeplantager, som i "Mitt i naturen". Det skriver tre forskare i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: SVT

Skogen tillhör den svenska folksjälen, skriver SVT:s redaktion "Mitt i naturen". Det stämmer. Desto viktigare att ge tittarna en god grund för att förstå djupet i frågan om vad som hänt och händer i de svenska skogarna. Trots den goda ambitionen anser vi det inte helt relevant att jämföra Sveriges skogsbruk med palmoljeplantager. Det riskerar att förenkla verkligheten väl mycket.

Det och bristen på ett historiskt perspektiv verkar också ha motiverat tidigare debattörer. Fördjupning tillhör Public service-uppdraget, och skulle öka tittarnas upplevelse av svensk natur.

Enkla, tydliga budskap är en svår balanskonst, det vet alla som vill berätta och folkbilda. Det gäller att få med viktiga poänger, fakta och spännande detaljer, men inte för många. Här har SVT en viktig uppgift som folkbildare och vi tog med spänning del av programmet Mitt i naturen om skog nu före jul.

Den efterföljande debatten visar tydligt på polariseringen mellan olika ståndpunkter om svenskt skogsbruk. Det svenska folket förtjänar en nyanserad bild av den svenska skogen och dess historia. Särskilt i dagens urbana Sverige där människor vet allt mindre om skog och vad som händer där.

Vi uppmanar därför SVT att följa upp programmet och ge en djupare historisk beskrivning av den svenska skogen. Det går inte fullt ut att förstå den svenska skogen utan tillbakablick. För den har en lång och fascinerande historia, sedan den senaste inlandsisen försvann.

Människor har alltid levt i skogen. Men det är under den skogsindustriella tiden sedan sent 1800-tal, som de svenska skogarna omdanats, gammelskogar avverkats, myrar dikats ut, fornlämningar, livsmiljöer och arter försvunnit. Allt i syfte att bygga upp ett skogsbruk och en exportindustri. En modell som varit särskilt framgångsrik från 1950-talet och baserats på trakthyggesbruk med omloppstider på under 100 år. En modell som tjänat sitt syfte väl, att bygga Sveriges välstånd. Men som inte tjänat skogens syften, utan i stället skapat monokulturer av tall eller gran, ekologiskt torftiga miljöer där mångfalden och kulturen blivit lidande.

Skogens många, andra och höga värden har glömts bort i svenskarnas iver efter rikedom. Välstånd som gett naturvården möjligheter, med naturskydd, rödlistor och kulturhänsyn. Insatser som ännu är långt ifrån tillräckliga för skogens och mångfaldens skull. Och allt detta kunde SVT hjälpa till att berätta om.

Muddus, samiska Muttos, är skyddat som nationalpark, högsta formen av naturskydd och därför viktigt som referensområde för svensk natur. Muddus ingår också i Laponia världsarv för kultur och natur. Muddus hyser fem kvadratmil av gammelskogar, myrar, sjöar ovan polcirkeln. Den biologiska mångfalden är hög. Men också den kulturella, där har människor levt i 10 000 år. Där finns spår av boplatser, jakt, odling, gravar från samlare, jägare, samer, småbrukare.

Muddus är inget orört land. Där finns till och med spår av det sena 1800-talets första skogsbruk. Här finns en viktig poäng: att tusentals år av hänsynsfull, om än långvarig, användning av skogens resurser ger förutsättningar för hög biologisk mångfald. Samtidigt har skogarna i södra Muddus fortfarande inte återhämtat sig efter en 130 år gammal, industriell skogsavverkning från ett enda tillfälle, år 1886. Allt detta förtjänar att berättas och skulle ge historien om Muddus ett större djup.

Mitt i Naturen valde istället att göra ett program där oljepalmer och orangutanger lyftes istället för att berätta om den svenska verkligheten: 90 procent av Sveriges skogar nyttjas för skogsbruk, mångfalden minskar kontinuerligt. Skogens resurser behöver användas för Sveriges bästa, men dominerande trakthyggesmodell är ohållbar för mångfaldens skull. Det finns andra alternativ för skogligt resursutnyttjande, där affärsidéer och mångfald kan kombineras. Men långt fler modeller behöver utvecklas för att nå svenska miljömål och en hållbar framtid.

SVT har resurser och Mitt i Naturens redaktion är kompetent, men i detta fall känns det som om man valt att fragmentera en viktig berättelse och skapa en bild av verkligen som ställer oljepalmsplantager mot svensk gammelskog. I en förenklad och informationsbombad värld, blir det allt viktigare att inte ge svartvita bilder av omvärlden. Det ingår i Public service och SVT:s uppdrag. För det är nyanser och kunskap som gör TV-tittare kunnigare och ökar deras upplevelse av svensk natur.

 

Ola Engelmark,
docent i skogsekologi,
författare till boken Muttos: Muddus nationalpark

 

Bengt-Gunnar Jonsson,
professor i växtekologi
Mittuniversitetet, Sundsvall

 

Lars Östlund,
professor i skogshistoria
Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

 

LÄS MER: "Vi skildrar naturen som den ser ut"

"Mitt i klaveret av SVT"

Till toppen