Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 7 maj

Dagens naturvård måste vara kopplad till ekonomi

En väl kompenserande ersättning för skogsavsättningar är viktig, men vi måste också börja tillämpa skogsbruksmetoder där brukandet i sig både ger god ekonomi och behåller skogens mångfald, anser debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vi borde kunna eliminera polariseringen mellan representanter för naturvården och skogsägare, och istället sträva mot en gemensam sak, anser John Nyberg.
Vi borde kunna eliminera polariseringen mellan representanter för naturvården och skogsägare, och istället sträva mot en gemensam sak, anser John Nyberg.

Uppvuxen på gård på landet har jag full förståelse och respekt för skogsägare som gör vad de anser bäst och mest rationellt. Och det har inte funnits så mycket andra läror att tillgå än just trakthyggesbruksmodellen. Åtminstone inte tillnärmelsevis så utbrett.

Jag är själv skogsägare med cirka 100 hektar produktiv skogsmark som jag successivt efter övertagen förvaltning ställt om till kontinuitetsskogsbruk. Jag tror att få hävdar att trakt-/kalhyggesbruk ger bättre biologisk mångfald och högre sociala värden än andra mer naturnära skogsbruksmodeller.

Det är ekonomin som är det springande punkten. För gemene skogsägares grundläggande motivering till valda skogsinsatser är om det är ekonomiskt rationellt eller inte. Därför går vi direkt till ekonomin.

Trakthyggesbrukets argument är ofta att ”optimera produktion”. Om (forskarna är inte eniga) detta stämmer, mätt i volym, det vill säga inte nödvändigtvis i värde, är det då ändå rimligt att försaka andra ekonomiska (särskilt privatekonomiska), ekologiska samt sociala värden, för detta? Vill vi inte ha högsta optimeringsgrad av skogens samtliga värden?

När man gjort ett hygge finns där på en generation ingen skog att tala om. Man har stora initiala kostnader samt påtagliga risker, innan man efter vanligen 20-30 år kan få nya intäkter från detta ställe (genom gallring). Med en bråkdel av vad som gått till forskningsanslag för trakthyggesbruket har kontinuitetsskogsbruket idag ändå väsentlig forskning bakom sig. Och det finns mycket bevis på det hyggesfria skogsbrukets ekonomiska styrka gentemot trakthyggesbruket.

En gedigen forskning just gällande ekonomijämförelser har gjorts från bland andra Vitkova 2021, Diaz Yanez 2019, Parkatti 2019, Krekula 2018 och Hagner 2018, för att nämna några. Olli Tahvonen, professor vid skogsvetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet, som forskat om hyggesfritt skogsbruk i 20 år, sammanfattar att ”ett modernt hyggesfritt skogsbruk ofta är mer lönsamt än kalhyggesmetoden. ”Så, det handlar inte om att ”ha råd” för att tillämpa ett annat skogsbruk.

Utöver detta har kontinuitetsskogsbruket en betydligt lägre total riskbild. En för platsen naturlig vegetation i varierad struktur ökar kraftigt resiliensen i skogen, då den är anpassad för vattentillgång, jordmån, klimat, brand, sjukdomar, inbördes dynamik mellan arter och så vidare. Omvänt så finns en kortsiktig riskbild just vid omställningsfasen till kontinuitet. God kunskap och väl avvägda insatser krävs.

Men en ”funktion” vi måste förändra är att när en särskild metod att bruka skogen ger höga miljövärden, så ska inte risken finnas att fråntas brukningsrätten. Snarare att det där implementeras ett fortsatt skydd mot kalhygge, men inte skydd mot det skogsbruk som tagit fram de höga miljövärdena.

Naturvård behöver vara kopplad till ekonomi, och detta på ett smartare sätt än idag. En väl kompenserande ersättning för avsättningar är en viktig sak, men det stora skiftet är att börja tillämpa skogsbruksmetoder där brukandet i sig både ger god ekonomi och behåller skogens mångfald, det vill säga där miljömålen kan uppfyllas i ”produktionsskogen”, och inte endast genom avsättningar.

Och när det inte längre är en motsättning mellan höga miljövärden, brukanderätt och god ekonomi, då kan vi minska eller rent utav eliminera polariseringen mellan representanter för naturvården och skogsägare, och istället sträva framåt mot gemensam sak.

John Nyberg, skogsägare och egen företagare

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen