Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 september

Brist på grov björk i Sverige – varför?

Behovet av björk är betydligt större än tillgången, men i Sverige har björken haft ett alltför lågt värde, skriver debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Planterad björk, Linköping.
Planterad björk, Linköping. FOTO: Ulf Aronsson

Björk är Sveriges vanligaste lövträd. Årligen avverkas cirka åtta miljoner kubikmeter björk i Sverige, men det är endast en liten del är användbart till annat än massaved.

Svenskt skogsbruk har under decennier gjort sitt bästa för att bli av med björken. Ända in på 1970-talet bekämpades lövträd med kemisk besprutning och enligt skogsvårdslagen accepterades björk som huvudplanta i föryngringar först så sent som på 1990-talet och då endast om det inte fanns någon tall- eller granplanta i närheten och att man kunde bevisa att det inte rörde sig om glasbjörk. Före 1990 var det således olagligt att lämna en björk i samband med röjning. Industriskogsbruket har fört en ständigt återkommande kampanj mot björk under flera decennier.

Björk är ett nordiskt trädslag. Björk av hög kvalitet finns i stort sett bara i Norden och västra Ryssland. Den passar inte lika bra på alla marker men på de flesta inägomarker som planterades med gran under det senaste 70 åren, mer än en miljon hektar sedan 1950, skulle björken ha passat utmärkt och gett en god ekonomiskt avkastning. Och på de flesta friska skogmarker med god bonitet trivs vårtbjörken och ger ett högt ekonomiskt utbyte tillsammans med gran. Nu är efterfrågan på välskött björk större än tillgången, så vad är problemet?

För att vårtbjörken ska utvecklas till något annat än ved krävs bättre kunskap och en attitydförändring. Björk måste röjas och gallras flera gånger och i rätt tid, det vill säga tidig röjning i naturliga föryngringar och gallring två eller tre gånger före 35 års ålder.

Flera undersökningar har visat att kombinationen av björk och gran på lämpliga marker kan ge 30-35 procent högre volymproduktion under de första 50 åren jämfört med rena granbestånd. Räknar man på torr biomassa blir skillnaden ännu större. Enligt en finsk studie ökar värdet av ett blandbestånd med 200 björkar per hektar i 40 år värdet med 50 procent. Men i Sverige är man noga med att röja bort all björk i granplanteringar. En viss förändring har dock märkts på vissa håll efter stormen Gudrun 2005.

I Sverige styrt skogsindustrin skogsbruket och inte tvärtom. Skogsskötsel, utbildning och lagstiftning har anpassats till skogsindustrins nuvarande behov oavsett vad som kan förutses komma inom en nära framtid.

Skogsindustrin hade länge inte någon användning för björk och följaktligen hade den lågt värde. Nu efterfrågas allt större mängder grov, rakvuxen och välskött björk som inte finns i Sverige mer än i mycket begränsad omfattning. Skogsbruket verkar stå oförberett. Skogsbruk är som bekant en långsiktig verksamhet. Men det verkar knappast så. Synen på björk sitter djupt i ryggmärgen på de flesta skogstjänstemän på alla nivåer. Björken har betraktats som nödvändig endast av naturvårdsskäl eller som tidigt frostskydd.

Behovet av björk i Sverige och i världen är betydligt större än tillgången. Känner svenska skogsägare till att svensk skogsindustrin importerar avsevärda kvantiteter björkmassaved från Baltikum och betalar dubbelt så mycket för den importerade björken, som svenska skogsägarna får för den svenska? Den svenska björken får ju industrin ändå, resonerar man. Kan man då verkligen påstå att skogsägarföreningarna ser till sina medlemmars bästa ekonomi.

Owe Martinsson

Konsult

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

[article_FBShare type=shares ]
[article_FBShare type=comments ]
Till toppen