Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 oktober 2016

Blandskog kan motverka skogsskador vid varmare klimat

Forskningen har visat att inblandning av olika trädslag kan minska skadornas omfattning på träden genom en ”utspädningseffekt”, skriver Stig-Olof Holm, skogsägare.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Mats P. Ostelius

FN:s klimatpanel har visat att vi sannolikt är på väg mot ett varmare klimat. I norra Skandinavien förväntas även mer nederbörd, sammantaget ökar detta riskerna för skogsskador på grund av svamp och insektsangrepp.

Vi har redan fått känna på den klimateffekten. Perioden 2001-2003 var somrarna fuktiga och varma. Mer och mer sporer av sotsvampen Greminiella byggdes upp som sedan exploderade i ett massutbrott.

Främst drabbades Småland, Bergslagen, samt delar av Norrland. Angreppet omfattade cirka 484 000 hektar. Tallplantager fick mest skador, cirka 50 000 hektar fick saneringsavverkas med stora ekonomiska förluster som följd. Eftersom anhopningen av Greminiellasporer ökar med mängden närstående tallar drabbades de rena tallplantagerna mest.

I typisk "bondeskog”, där gran, tall, björk, asp växer blandat, blev effekterna inte lika allvarliga som i plantagerna på skogsbolagens marker. Forskningen har visat att inblandning av olika trädslag kan minska skadornas omfattning genom en ”utspädningseffekt”. Andra skador som kan minskas med mer blandskog är exempelvis rotröta på gran. Om den amerikanska tallnematoden sprids till Sverige bör även dess skador kunna begränsas.

Skogforsks förädlingsprogram innefattar att det i framtiden ska finnas träd som har kapacitet att klara tillväxt i både ett kallare och ett varmare klimat. Men det lär vara svårt att förädla fram resistens mot alla de skadegörare som kan väntas öka i framtiden. Till detta kommer ökade vindstyrkor, med mer stormfällningar om man enbart har barrträd. Den ensartade inriktningen mot monokulturer har gjort den svenska skogen mer känslig för klimatförändringar. Detta slås fast i olika forskarrapporter.

Jag är av den åsikten att vi skogsägare bör försöka anpassa den skogsskötsel vi bedriver till framtida risker. Ett sätt kunde vara att efter avverkning där så är möjligt återetablera blandskogar. Men det räcker inte att enstaka markägare ändrar policy om grannarna fortsätter med barrträdsmonokulturer. I så fall drabbas ju även den som satsat på blandskog i närheten av spormolnen, om än inte i samma utsträckning, därför bör generellt gällande regler införas.

Nu finns redan en ädellövskogslag, som säger att där det växer ”ädla lövträd”, ek, bok, lind, ska sådana återetableras. Det är hög tid även för en blandskogslag. Förslagsvis bör skogsvårdslagen kompletteras med rekommendationer om lämpliga trädslagsblandningar på olika marktyper. Detta ligger i paritet med flera delar i det nyligen framtagna nationella skogsprogrammet.

Praktiskt kan återbeskogning med blandskog ske på likartat sätt som enbart med en art barrträd. Planteraren tar ju med två plantkassetter när denne går ut på hygget, dessa behöver inte innehålla samma trädslag. Likaså kan vid sådd en blandning av frön från olika träd användas. Naturlig föryngring kan ske med fröträd av olika arter. Vid röjning och gallring kan trädslag av olika arter sparas.

Stig-Olof Holm,
Skogsägare i Västerbottens kustland

Till toppen