Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 februari

Beslut om vår skog ska inte tas av EU

Svensk välfärd är uppbyggd av malmen, skogen och billig energi. Nu håller detta på att raseras genom att vi blir begränsade att utnyttja vår förnyelsebara skog, skriver Santhe Dahl.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 EU med miljökommissionär Virginijus Sinkevicius i spetsen skapar nackdelar för den svenska skogen, anser debattören.
EU med miljökommissionär Virginijus Sinkevicius i spetsen skapar nackdelar för den svenska skogen, anser debattören. FOTO: Oliver Hoslet

Svensk välfärd är sedan århundraden uppbyggd av framförallt skogen och malmen. En industri som vi ska vara mycket stolta över. Södras ordförande Lena Ek skrev nyligen en insiktsfull debattartikel och jag håller med henne.

Debatten kring skogen har de senaste åren fokuserat mer och mer på branschens koldioxidutsläpp och ibland på så felaktiga grunder att en hel basnäring står på spel. Visst är vi en bransch som påverkar koldioxidutsläpp, vilken bransch gör inte det? Men en viktig sak som ofta glöms i debatten är substitutionseffekten.

Substitutionseffekten uppstår när produkter baserade på skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning. Stål, cement, plast och fossilenergi är några sådana. När de byts ut ger det en positiv inverkan på klimatet. Produkterna från skogen binder koldioxid och den största andelen koldioxid finns i marken och inte i träden. För vilket material ska vi bygga med om inte plank och bräder, och vad ska vi använda som bärare av våra drycker om inte vätskekartong, och hur ska vi emballera allt som idag skickas vi nätet om inte i kartong och träemballage? Alla dessa produkter med råvara från skogen.

Skogsindustrin har under århundraden byggt upp ett fantastiskt system där vi har skapat produkter från alla delar av trädet. Plank och bräder som vi bygger boenden med, cellulosaflis från de yttre delarna av stocken som vi tillverkar papper och kartong av. Bark och grenar används för uppvärmning och inte minst till det nät av fjärrvärme och kraftvärmeverk som breder ut sig över hela Sverige. På senare år har vi också börjat tillverka fossilfritt bränsle och det är en utveckling som vi får se vad den slutar. Utöver detta gör vi ytterligare ett antal produkter och du kanske inte känner till det men skogsråvara används också i våra livsmedelsprodukter, till exempel i vanillin.

Svenskt skogsbruk är enormt välskött. Privatskogsbruket, som uppgår till 48 procent av ägandet, har ofta skött sin skog i generationer på ett ansvarsfullt sätt och med ett fantastiskt engagemang och ansvar. Vad händer om vi tar ifrån dem sitt självbestämmande i skogen? Bryr skogsägaren sig då om barkborreskador, stormar och bränder? Kommer de att fortsätta sköta sin skog genom röjning och gallring?

Vi kan dra en parallell till British Columbia i Kanada där staten äger all skog och där man saknar privatpersonens engagemang. Där har Pine Beetle, som liknar vår granbarkborre men som istället går på tall, härjat skogen på 18 miljoner hektar. Jämför det med att Sverige har 23 miljoner hektar produktiv skogsmark.

På Sverigenivå kan vi ställa oss frågan vad som har hänt i många naturreservat efter stormarna vi haft de senaste 16-17 åren. Där har staten, som inte heller har det engagemang som privata skogsägare har, låtit stormfälld skog ligga kvar. Det har resulterat i tilltalande miljöer för granbarkborre som då tagit fäste i skogen och sedan spridit sig till kringliggande bestånd.

EU har helt klart sina fördelar, främst för att förhindra krig och handelshinder, men när det kommer till svenskt skogsbruk har det en hel del nackdelar. EU står för 13 procent av värdens koldioxidutsläpp och Sverige för 1,7 promille av världens utsläpp. Trots det har det startat en debatt i EU om att skogsägaren ska kunna kontraktera att förbinda sig att mot en ersättning inte avverka under tio år. Detta är högst oroväckande och frågan vi ska ställa oss är om vi under denna period då ska lägga industrin i malpåse?

2020 investerade skogsindustrin för 13,3 miljarder kronor och stod därmed för 20 procent av svensk industris totala investeringar. En annan häpnadsväckande siffra är att skogsbranschen förra året stod för 140 miljarder kronor i nettoexport. Vi ska inte glömma att skogsbranschen är en bransch som driver utveckling, står för arbetstillfällen och genererar skatt. Samtidigt som den är ett av svaren på klimatutmaningen.

En annan debatt som förs på EU-nivå är den där man lägger ihop jordbruket och skogsbruket efter som båda grenarna är landanvändare. Tyvärr blir följderna av det att då jordbruket släpper ut mycket mer koldioxid så ska skogsbruket kompensera för det. Det är också oroväckande för samtidigt tycker jag vi behöver svenskt jordbruk för att ha en viss självförsörjningsgrad av livsmedel.

EU har enligt min mening blivit ett paradis för alla byråkrater med mindre utrymme för entreprenörer. Vi håller på att administrera sönder både EU och Sverige. Min fasta övertygelse är att beslut om hur vi brukar vår skog ska tas på Sverigenivå och inte i EU.

Som sagt, svensk välfärd är uppbyggd av malmen, skogen och billig energi. Vi har många exempel på världsledande företag som är uppbyggda med hjälp av dessa råvaror såsom Volvo, SKF och Sandvik. Nu håller detta på att raseras genom att vi blir begränsade att utnyttja vår förnyelsebara skog.

Santhe Dahl

Styrelseordförande Vida-koncernen, vice ordförande Skogsindustrierna och skogsägare

LÄS MER: Gemensamma EU-regler för skogen oundvikligaLÄS MER: Med EU inblandat kan fantasier bli verklighet

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen