Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 december 2019

"Ansvaret ligger på ministern och generaldirektören"

Vi är gärna med i projektet ”Stoppa borrarna”, men jag vill nog kontra med – välkommen ut i verkligheten, skriver debattören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Granar som skadats av granbarkborrar.
Granar som skadats av granbarkborrar. FOTO: Skogsstyrelsen

Vi är överens med Skogsstyrelsen att det viktiga just nu är att få ut träd ur skogen. För detta krävs det att många små skogsägare vet att man har problem och var dessa problem är, det vill säga detaljerade flyginventeringar.

När Kerstin Strömh, projektledaren för ”Stoppa Borrarna”, beskriver att man redan förra året förutspådde att angreppen skulle fördubblas imponerar det inte. Särskilt när man fortfarande bara är i startgroparna för kartframtagningen efter mer än ett års startsträcka. Jag förstår dock att projektet bara har en begränsad mängd pengar som inte kan satsas på annat än lite rådgivning och digitala kartor.

Men ponera att vi nästa år har 15 miljoner kubikmeter skadad skog – nu säger ni att det är sju miljoner kubikmeter. De övriga åtta får en värdeförlust på lågt räknat 300 kronor per kubikmeter, vilket totalt blir 2,4 miljarder kronor och det kanske inte är slut där. Året efter kanske skadorna blir ännu större – som i Tjeckien. Låt säga 30 miljoner kubikmeter och så vidare.

Dessa tal är inte projektets ansvar. Nu måste den ansvariga ministern Jennie Johansson och generaldirektören Herman Sundqvist kliva fram och ta tag i problemet och inte tro att det är löst för att man har projektet ”Stoppa borrarna”. Detta är större än så.

Här måste det till verkligt agerande – inte ett ”som om”-beteende (att man tror att man aktiverar sig men egentligen inte gör något reellt). När Skogsstyrelsen till slut får fram informationen om var skogsägarna ska avverka bort skadad skog – vad händer då? Finns det avsättning för virket eller blir man tvungen att lagra skogen på rot, med eskalerande skador som resultat? Finns andra alternativ? Ja, om man vill så kan man ta fram samma beredskap som efter Gudrun med exempelvis lagringsstöd.

Ska fällor få effekt måste det till många. Låt oss säga att vi på åtta miljoner hektar delar ut 800 000 fällor med en kostnad på 500 kronor styck. (Ferromonet kan säkert markägarna själva stå för.) Då hamnar den kostnaden på 400 miljoner kronor. En siffra som i sammanhanget är mycket låg – en bråkdel av ett eskalerande borrescenario. Men min poäng är inte att man just ska koncentrera sig på utdelning av fällor. Man måste agera och agera kraftfullt och mycket snart. Det ”som om”-beteende som Skogsstyrelsen har just nu är farligt.

Vi är gärna med i projektet ”Stoppa borrarna”, men jag vill nog kontra med – välkommen ut i verkligheten. Man ska inte behöva vara med i ett sådant projekt för att få insyn. Det borde vara Skogsstyrelsens viktigaste informationsprojekt just nu och det märks väldigt lite. Jag förmodar att detta beror på att man ännu inte har insett allvaret i situationen, men jag hoppas på bättring och att ansvarig minister och generaldirektör höjer blicken över projektnivå.

Tomas Thuresson

Brevens Bruk AB

LÄS MER: Här är granbarkborrens värsta fiender

Relaterade artiklar

Till toppen