Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 30 november

”Ambitioner för naturvård försvårar för ett uthålligt samhälle”

Vilken vikt ska det svenska artbevarandet egentligen tillmätas? Överordnat är väl ändå klimatfrågan som på många sätt är central för allas vår framtid och skogen kan bidra till att fasa ut olja och kol, skriver Anders Petersson, Sorsele, i en debattartikel.

FOTO: Rolf Segerstedt

Sverige är ett litet kallt land i norra Europa. En stor del av ytan ligger inom det boreala barrskogsbältet, som sträcker sig runt jorden på nordliga breddgrader. De svenska ekosystemen är unga och naturligt artfattiga till följd av historiken med nedisning och den nordliga belägenheten.

Sverige har en förhållandevis lång tradition av att bruka sina skogar rationellt och storskaligt.

När industrialiseringen kom igång under 1800-talet var det skogen som lyfte landet ur fattigdom. De skogar som blev minst påverkade var de som var belägna längs fjällkedjan och långt norrut, längst bort från industri. Eftersom färre arter trivs i kärvt klimat är dessa skogar inte särskilt artrika. Den förhållandevis låga påverkansgraden gör ändå att en liten del av Sveriges rödlistade arter kan återfinnas där i rätt höga tätheter. För denna lilla artstock har mycket stora arealer undantagits från brukande. Schablonmässig lagstiftning och ett fortsatt stort inflytande från naturvårdsintressen, som inte gillar att sätta gränser uppåt för naturskydd, driver på mot att krympa brukandet än mer i nordvästra Sverige.

I ett globalt perspektiv är frågan om bevarande av biologisk mångfald oerhört viktig och räknas till en av flera stora ödesfrågor. Utplånande av livsmiljöer för hotade arter genom avskogning är en av farorna. En annan är mänskligt drivna klimatförändringar som i för snabb takt förändrar livsmiljöerna för arter med små populationer och utbredningsområden.

Ser man på proportionerna mellan svensk mångfald och den globala kan man konstatera att Sverige troligen endast hyser promillen av arterna i världen. Utifrån detta faktum är det rimligt att det globala artbevarandet sätts i första rummet. Att förvalta den begränsade mängd arter som uppehåller sig inom vårt lands gränser är förvisso vårt ansvar men vilken vikt ska det svenska artbevarandet egentligen tillmätas i ett vidare perspektiv? Överordnat är väl ändå klimatfrågan som på många sätt är central för allas vår framtid, inte minst för global mångfald? Vore det inte bäst om varje land ägnade sig åt det som sammantaget leder till den bästa utvecklingen för klimat och mångfald totalt sett? I artrika länder räddas mångfald genom internationellt ekonomiskt stöd, i mer artfattiga dito läggs tyngden mer på bioproduktion. Sverige är bra på att odla skog och ta tillvara råvaran på ett effektivt sätt i industrin. Dessutom bedrivs verksamheten i skogsmiljöer som tillhör de mest tåliga i världen sett från mångfaldssynpunkt.

Det är absolut inte min uppfattning att Sverige ska avstå från naturvårdsinsatser. Både reservatsbildningar, frivilliga avsättningar och en bra generell hänsyn ska bygga ett rimligt naturskydd. Med bättre samordning mellan länder med liknande artuppsättning kunde ansvaret också fördelas på ett bättre sätt än idag. Arter som är sällsynta i ett land kanske inte ens ska hotklassas om de är talrika i ett grannland? Drömmarna om en markant kortare svensk rödlista tycker jag ska förpassas till historien. Det är fel fokus och en utopisk tanke som gör mer skada än nytta. Vårt lands bästa bidrag till att skapa en uthållig framtid på ett allt mer trångbott jordklot är att fortsätta bruka vår förnybara naturresurs skog och förädla råvarorna. Så kan vi på bästa sätt bidra till att snabbare fasa ut olja och kol och förhoppningsvis också motverka att andra, betydligt artrikare skogar försvinner.

Anders Petersson, Skogsägare, Sorsele

LÄS MER: Debatt: ”Viktigt att kommuner har kvar vetorätten om vindkraft”

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen