Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 oktober

Älgförvaltning borde skötas av markägarna

Fränsta

"Jägareförbundet har inget lagligt ansvar eller rätt. Förbundets uppgift är att tillvarata sina medlemmars intressen, som ofta skiljer sig från markägarnas", skriver debattören Jan Gullmark.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: kenneth johansson

Sverige beräknas ha en älgstam sommartid på cirka 350 000 individer. Av dessa skjuts drygt 80 000 årligen genom laglig jakt och cirka 7 000 där vid bil- och tågolyckor. Varg, björn, tjuvjakt, skottskador, drunkning, svält, sjukdomar med mera dödar ytterligare ett stort antal. Återstår vinterstam cirka 250 000-255 000 älgar.

Sveriges produktiva skogsareal är 2, 3 miljoner hektar. Till det ska läggas ungefär 6 miljoner hektar berg och myr, vilket tillsammans är älgens habitat (mark där den har sin hemvist).

Sverige har drygt 12 000 älgar i sommarstam per miljoner hektar älgmark. Norge har cirka 12 000, Finland cirka 5 200, Kanada cirka 2 700, Alaska cirka 1 600 och Ryssland cirka 800 älgar per miljoner hektar.

För stor älgstam medför enorma kostnader för skogsägare och samhälle. 1 000 anmälda bilolyckor och drygt 1 000 tågolyckor med älg kostar samhället cirka 5 miljarder per år. Till detta kommer kostnader för älgstängsel etcetera. Betesskador orsakar en årlig volymförlust av 5-7 miljoner kubikmeter skog.

Den volym virke landet går miste om motsvarar i förädlingsledet en förlust på cirka 12-17 miljarder kronor. Den årliga kostnaden blir 16 – 22 miljarder eller 7-10 procent av skogsbrukets/skogsindustrins produktionsvärde. Om älgens värde räknas i kött så är dess värde 0,5- 1 miljard med nuvarande avskjutning.

Skogsägarna planterar årligen cirka 400 miljoner plantor varav knappt hälften är tall. En förutsättning för att älgen ska få mat är brukande av skogen. Utan slutavverkning, gallring, röjning, plantering finns det inte föda för många älgar. Hur många älgar föder PR-jippot Rädda Älgen?

Skogsägarna har laglig skyldighet att skydda, vårda samt föda viltet. Skogsägarna har jakträtt, brukningsrätt och skyldighet enligt lag att producera virke. De äger marken och vägarna där jakten bedrivs. De bär bördan av de problem och kostnader som en dålig förvaltning innebär. Det ger markägarna berättigande att ansvara för förvaltningen av jakt och vilt.

Svenska jägareförbundet är jägarnas hobbyorganisation vars verksamhet bygger på ett medlemskap utan formellt ansvar. En medlemsavgift är ett dåligt argument för att ha inflytande i viltvårdsfrågor.

Förvaltning av vilt sker bäst när markägarna utför uppgiften lokalt och LRF är redskapet. Jägareförbundet har inget lagligt ansvar eller rätt. Förbundets uppgift är att tillvarata sina medlemmars intressen, som ofta skiljer sig från markägarnas.

Jag anser att de alltför stora viltstammar vi har av älg, kronhjort, dovhjort och vildsvin är tydliga bevis för vad som händer när Jägerförbundets intressen tar över. Det har lett till att det nu börjat talas om statlig skyddsjakt och skottpengar.

Vi har världens största och sannolikt kvalitetsmässigt bästa älgstam. En lokal förvaltning som sköts av markägarna skulle innebära en bättre förvaltning.

LRF har utarbetat kursmaterial för viltförvaltning, Fakta på bordet. Kursen borde vara kvällslektyr för både jägare och markägare.

Jan Gullmark, Fränsta

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen