Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 januari

Äganderätten ska stärkas

Skogsägarna måste få bättre rättsskydd och högre ersättningar vid intrång, expropriation och tvångsinlösen. Makten måste flyttas från byråkraterna tillbaka till markägaren, skriver Sten Bergheden (M).

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Värnanäs i Kalmar län är ett exempel på ett fall där ägaren länge kämpat för att få utöva sin äganderätt. Foto: Joachim Grusell
Värnanäs i Kalmar län är ett exempel på ett fall där ägaren länge kämpat för att få utöva sin äganderätt. Foto: Joachim Grusell

Trots att äganderätten är skyddad i den svenska grundlagen så blir mark- och skogsägare ofta överkörda av samhället vilket är helt oacceptabelt. Många talar om stärkt äganderätt men inget händer, regeringens äganderättsutredning slutar i förslag om ytterligare reservat och saknar helt förslag på stärkt äganderätt.

Det kan inte vara rimligt att en markägare hamnar i underläge då samhället inskränker användningen eller försöker ta marken. Markägaren kan tvingas till att avstå både skötsel, användning, avkastning från framtida avverkningar. Markägaren kan förlora sin byggrätt eller att markerna läggs under vatten som till exempel vid Hornborgasjön utan rimliga ersättningar. En annan markägare blir förbjuden att sköta sina marker då samhället och myndigheter anser att landskapet ska vara orört utan skälig ersättning.

Trots skydd i grundlagen är det ändå markägaren som får det svagaste stödet vid tvister. Markägaren är den som får stå ensam i rätten och oftast med egen tid och pengar själv försvara sig mot samhällets orimliga krav och låga ersättningar. Samhällets övertag i rättsliga processer måste ändras och samhället ska inte kunna missbruka sin makt mot enskilda markägarens rätt till ägande och brukande över sina marker.

Att hänvisa till att samhället behöver marken för ”att tillgodose angelägna allmänna intressen” kan inte innebära att samhället har rätt att köra över en markägares grundlagsskydd. Att ta någon annans egendom är i andra delar av lagstiftningen betecknat som stöld.

Det finns tillfällen då samhället kan behöva göra inskränkningar och lösa in marker för bygge av infrastruktur och annat men då ska det verkligen vara angeläget och att alla andra rimliga alternativ saknas. Markägaren måste då få ersättningar eller kompensation som är betydligt högre än idag. Om äganderätten ska stärkas och skyddas, så kan man inte ha ett system som sätter markägaren i ett underläge redan från början mot samhället. Medan samhället och myndigheter har tillgång till både skattefinansierade ”experter”, jurister, tjänstemän och värderare så får den drabbade markägaren oftast själv bekosta sin rätt.

Markägaren får ofta själv stå för sitt juridiska ombud, använda sin tid och ekonomi för att skydda sitt eget ägande vid en tvist. Det ger en helt orimlig maktförskjutning i förhandlingen till markägarens nackdel. Självklart skulle markägaren i skydd av äganderätten och grundlagen vara den som ska ha det bästa skyddet och ha tillgång till av samhället betalda jurister och experter i förhandlingen.

Markägarens äganderätt har urholkats av samhället, staten, myndigheter och statliga verk som genom sina regler har inskränkt äganderätten. Detta måste ses över och återställas.

Skogsägare som under generationer skött sin skog på ett sätt som skapat stora naturvärden kan helt plötsligt, enligt samhället, inte längre vara betrodd att äga eller sköta om sin egen skog. ”Ta ner allt löv och plantera gran” var ofta ett besked från dåvarande Skogsvårdsstyrelsen. De som inte följde detta riskerade då böter och avverkningsstopp. De som trots Skogsvårdsstyrelsens ensidiga direktiv lyckats skapa höga naturvärden i sin skog, riskerar idag att bli av med sin skog. Då samhället tror sig sköta det bättre än den skogsägare som skapat de höga naturvärdena. Vem tror ni vårdar och sköter marken bäst markägaren eller tjänstemannen på myndigheten?

Sveriges skogsägare och markägare måste nu få upprättelse och grundlagen ska följas och äganderätten ska stärkas. Myndigheters och statliga verks inflytande måste kraftfullt minskas.

Skogs- och markägare måste få bättre rättsligt skydd och betydligt högre ersättningar vid intrång, expropriation och tvångsinlösen. Makten måste flyttas bort från byråkraterna och flyttas tillbaka till markägaren. Vi måste stärka äganderätten nu.

Sten Bergheden (M), riksdagsledamot Skaraborg

LÄS MER: Äganderätt bygger starka samhällenLÄS MER: Privata ägare bäst på att sköta skogen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen