Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 1 oktober

Äganderätten och de gröna näringarna

En trygg äganderätt är en drivkraft för att hållbart förvalta, investera i och utveckla sina skogsfastigheter för framtiden och kommande generationer. Det skriver Marianne Eriksson, KSLA.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Kungliga Skogs- och Lantbruksakadsemin, KSLA, har studerat rätten att äga och bruka skogsmark.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakadsemin, KSLA, har studerat rätten att äga och bruka skogsmark. FOTO: Gunnar Andersson

Jord- och skogsbruk bedrivs av många små som stora företagare. En trygg äganderätt är för dem en drivkraft till att med lust och glädje hållbart förvalta, investera i och utveckla sina fastigheter för framtiden och kommande generationer.

Vi har i Sverige en relativt stark grundlagsskyddad äganderätt, men detta kommer inte alltid till uttryck i tolkning och tillämpning av regelverken ute i fält. Det finns på sina håll brister i kunskapen om äganderättens fulla innebörd, status och betydelse vilket kan försvåra en konstruktiv dialog i markanvändningsfrågor.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, KSLA, är en oberoende mötesplats för de gröna näringarna där vetenskap och praktisk erfarenhet möts för att lyfta fram, belysa och överlägga kring aktuella och komplexa problemställningar. Hösten 2017 startade på initiativ av ett antal KSLA-ledamöter ett äganderättsprojekt. Bakgrunden var signaler om ökande anspråk från olika intressen och pågående regeltillämpningar som påverkade brukanderätten till jord och skog. Projektets syfte är att öka kunskapen om den privata äganderätten och dess betydelse för att främja de areella näringarna till samhällets nytta.

Utöver arbetet med att ta fram ett skriftligt kunskapsunderlag har inom projektets ramar genomförts två rundabordssamtal, ett seminarium och en skogsexkursion. Viktiga målgrupper för aktiviteterna har bland annat varit politiker, beslutsfattare och andra nyckelpersoner på departement och myndigheter som kommer i kontakt med äganderättsliga frågor. Seminariet, ”Rätten att äga och bruka sin mark – en förutsättning för landsbygdens företagande”, finns dokumenterat på KSLAs webbsida.

Under arbetets gång har några nyckelområden utkristalliserats. Rättssäkerheten är givetvis en central fråga. Den viktiga proportionalitetsprincipen, som innebär att varje beslut ska vara ändamålsenligt, nödvändigt och väl avvägt, verkar vara alltför lite känd och tillämpad ute i fält. Ersättningsfrågan när markägare måste avstå brukanderätt till sin mark utöver etablerad toleransnivå är också viktig. Liksom hur det arbete som sker inom EU kommer att påverka jord- och skogsbrukares framtida äganderätt.

Projektet går nu mot sitt slut och arbetsgruppen kommer att presentera sitt resultat vid ett webbinarium onsdag 4 november. Den som är osäker på vad begrepp som proportionalitetsprincipen, rättspositivism och juridifiering innebär har då chansen att få svar. I samband med webbinariet ger KSLA också ut en skrift på temat. Den innehåller en kunskapshöjande sammanfattning av äganderättens innebörd, utveckling, nuläge och betydelse samt en beskrivning av de äganderättsliga problembilder vi identifierat. En av de medverkande sammanfattar det hela så här: ”Det handlar om juridik, ekonomi och moral”.

Marianne Eriksson,

sammankallande i KSLAs äganderättsprojekt

LÄS MER: ”Skogen osäljbar efter Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper”LÄS MER: Äganderätten i skogen – här är de viktigaste milstolparna

Relaterade artiklar

Till toppen