Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 30 september 2017

"Äganderätten i skogen hotas"

Trots skogsbrukets nytta för samhället agerar tjänstemän på statliga myndigheter i ökad grad som aktivister snarare än som oväldiga ämbetsmän. Det skriver Magnus Oscarsson (KD) i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Allt fler har börjat få upp ögonen för att äganderätten i dag är hotad för markägare och areella näringsutövare. Flera trender tyder i dag på ett växande hot mot äganderätten.

När Skogsstyrelsen beslöt att börja lägga ut avverkningsanmälningar på nätet kände sig många skogsägare uthängda. Dessutom ökar antalet överklaganden vilket orsakar merarbete för skogsbrukaren.

Regeringen vill stärka ”allmänhetens” (läs: aktivistgruppers) delaktighet i naturvårdsarbetet, bland annat genom ökade möjligheter att överklaga skogsbruksåtgärder. Den rödgröna regeringen vrider så makten över brukandet av det egna skogsinnehavet ur markägarens händer.

Kanske är en av orsakerna att dagens beslutsfattare inom myndigheter och rödgröna politiska partier tappat den naturliga förankringen i jord- och skogsbruk, som var självklar för tidigare generationer? Vad många maktutövare inte verkar förstå är att det är just för att skogen är en viktig resurs som det behövs ett ansvarsfullt brukande. Historien visar att det är just äganderätten som kunna leverera ett ansvarsfullt brukande, som skapat miljövärden likväl som ekonomiska värden.

Skogen svarar för över 100 miljarder i exportintäkter för Sverige. Dessutom spelar ett aktivt skogsbruk en viktig roll för omställningen till ett fossilfritt samhälle, vilket är nödvändigt för att möta det globala klimathotet. Sverige ligger här i framkant med klimatsmarta lösningar från skogen.

Trots skogsbrukets oomtvistade nytta för samhället agerar tjänstemän på statliga myndigheter i ökad grad som aktivister snarare än som oväldiga ämbetsmän. Detta innebär att tillämpningen av lagarna kan glida iväg utan föregående politiska beslut. Detta är en hotbild inte bara för äganderätten utan också för demokratin.

Många väntar nu med bävan på Mark- och miljödomstolens utslag i fallet med lavskrikan, där Skogsstyrelsen med stöd av artskyddsförordningen vill hindra skogsägaren från att bruka sin egendom. För att skapa tydlighet och trygghet för skogsägare bör regeringen genomföra förändringar i artskyddsförordningen så att misstolkningar undviks.

Regeringen föreslår nu en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper i skogarna. Samtidigt kvarstår problematiken kring att nyckelbiotoper inte är tänkt att vara ett instrument för att stoppa avverkning. Ett stort problem med nuvarande inventeringsmetodik är att den leder till tveksamma beslut om vilka skogar som ska skyddas. Skogsmark riskerar att tas ur drift på felaktiga grunder. Det blir i så fall ytterligare en hämsko på landets skogsägare.

Sammantaget finns det all anledning till samling kring skogen, det enskilda skogsägandet och det ansvarsfulla skogsbruket. Jag och Kristdemokraterna kommer fortsätta att vara en röst för skogsägare och skogsbrukare i riksdagen.

Magnus Oscarsson (KD)

Riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen