Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 30 november 2015

Skogsägare bör anpassa sig till klimatförändringarna

Skogsägare bör ta fram strategier för att anpassa skogsbruket till klimatförändringarna. Men strategierna ska bygga på lokala förhållanden. Det är ett centralt budskap i slutrapporten för forskningsprogrammet Mistra-Swecia.

Bild 1/2 FOTO: Ann Lindén
Anna Maria Jönsson.
Bild 2/2Anna Maria Jönsson.

Mistra är en stiftelse som investerar i miljöstrategisk forskning för en hållbar samhällsutveckling. I forskningsprogrammet Swecia har underlag för beslut om klimatanpassning i skogsbruket utvecklats.

– Samarbete och förståelse mellan skogsägare och forskare har varit centralt, säger programordföranden Bengt Holgersson.

Klimatanpassning

En av flera forskare i programmet, skogsekologen Anna Maria Jönsson vid Lunds universitet, har analyserat hur skogsägare kan klimatanpassa skogsbruket. Och det är klimatanpassning på fastighetsnivå som gäller, konstaterar hon.

– Det handlar om att gå igenom förutsättningarna för olika skogsbestånd och fundera över om det är någonting som behöver göras annorlunda.

Det gäller trädslagsval, tidpunkt för olika skötselåtgärder, naturvård och investeringar i skogsvägar i perspektivet av att klimatet ändras, säger Anna Maria Jönsson.

Att klimatanpassningen ska göras på fastighetsnivå beror på att lokala variationer spelar stor roll. Det kan handla om markförhållanden som ökar risken för torka eller extrem blöta och översvämningar. Vidare påverkas risken för stormfällningar av fastighetens topografi.

Tre aspekter

Enligt Anna Maria Jönsson finns tre aspekter på risker till följd av klimatförändringar: exponering, känslighet och sannolikhet.

Exponeringen och känsligheten går att påverka, men inte sannolikheten. Anna Maria Jönsson förklarar.

– Om intilliggande skog avverkas öppnar man upp för stormskador i de kvarvarande bestånden. Skogens exponering för klimatrisker kan skogsägaren alltså påverka. Det samma gäller känsligheten som kan påverkas genom till exempel val av skötsel, trädslag och proveniens (trädslagets ursprung). Däremot kan skogsägaren inte påverka sannolikheten för till exempel storm, säger Anna Maria Jönsson.

Ökad nederbörd

Ökad nederbörd med ökade markskador som följd, torkstress, skogsbränder, stormfällningar samt svamp- och insektsangrepp är några av de risker som skogsägarna får räkna med framöver, enligt Anna Maria Jönsson.

– Samtidigt bör ett varmare klimat med längre växtsäsong kunna ge högre tillväxt, säger hon.

Till toppen