Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 7 juni

Små och stora hot mot jord- och skogsbruk

Sveriges lantbruksuniversitets Artdatabank tittar just nu närmare på en del arter för att se om de kan anses vara en risk mot landets ekosystem.

 Vitsvanshjort i Finland.
Vitsvanshjort i Finland. FOTO: Mostphotos

Enligt Henrik Thurfjell, specialist på ryggradsdjur vid SLU:s artdatabank, är det de små organismerna, de som är svåra att se, upptäcka och samla in, som är det största hotet mot jord- och skogsbruket.

– Mot jordbruk och skogsbruk så finns de största riskerna i insekter och arter som kan komma in via import, exempelvis i trävaror. Risken är stor att man importerar föremål som innehåller någon form av svamp till exempel. Här hägrar ett potentiellt jättestort problem, därför gör vi den här typen av arbete. Kan man hitta vilka arter och grupper som är farliga kan man jobba med hur importen ska regleras, säger han och tillägger:

– Almsjukan är ett bra exempel, den slår mot en art som inte är en stor del i vårt skogsbestånd men ponera att samma typ av sjukdom skulle komma på tall. Då är det väldigt många miljarder som försvinner.

Avgör hur arterna hanteras

Det är på uppdrag av Naturvårdsverket som SLU:s Artdatabank ser över riskerna med flera djurarter i Sverige. Riskklassificeringsarbetet ska senare användas som grundunderlag hos Naturvårdsverket som väger samman riskbedömningen med artens inverkan på bland annat socioekonomiska aspekter. Därefter avgör de hur arterna ska hanteras.

Två hotande djurarter

Enligt Henrik Thurfjell finns det även två djurarter som hotar svenskt lant- och skogsbruk. Det handlar om guldschakalen som jagar lamm och får, samt vitsvanshjorten som kan åsamka stora betesskador på skog.

– Guldschakalen är mellan varg och räv i storlek och är mycket effektivare än räv på att ta lamm och i vissa fall får. Den har mycket högre täthet än vargen och det kan bli väldigt många. Den finns i Danmark och kan simma bra därför är inte frågan om den kommer till Sverige utan snarare när, säger han.

”Förökar sig snabbt”

– Vitsvanshjorten kommer från Finland. Den står verkligen och knackar på dörren och har faktiskt redan skjutits i Tornedalen. Kommer den längre söderut så kommer den att föröka sig snabbt. Vitsvanshjorten har ungefär samma förökningstakt som rådjur men är inte alls känslig för rävpredation på kiden. Det gör att vi snabbt skulle få för hög täthet och det skulle ge stora betesskador som följd, säger Henrik Thurfjell.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen