Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 6 juli

Skogsägare kräver bättre plantor

Skyll inte på älgen. Det är plantorna det är fel på. Så resonerar ett antal frustrerade skogsbrukare i nordöstra Småland med mycket stora fel på de förädlade plantor de satsat stora pengar på.

 Tallarna växer inte med rak stam utan får kraftiga sidogrenar.
Bild 1/4 Tallarna växer inte med rak stam utan får kraftiga sidogrenar. FOTO: Torbjörn Esping
 Skogsägaren Mikael Gustafsson.
Bild 2/4 Skogsägaren Mikael Gustafsson. FOTO: Torbjörn Esping
 Tallarna får ett busklikt växtsätt med flera toppskott.
Bild 3/4 Tallarna får ett busklikt växtsätt med flera toppskott. FOTO: Torbjörn Esping
 Skogsägaren Tomas Karlsson.
Bild 4/4 Skogsägaren Tomas Karlsson. FOTO: Torbjörn Esping

– Man kan skjuta varenda älg men vi kommer ändå att ha de här problemen, säger Fredrik Petterson som har 450 hektar skog i Oskarshamn

Han visar en plantering där inte en tall växer som den borde. En del tallar växer buskigt. Andra har ett aggressivt växtsätt med flera konkurrerande toppskott och är på väg att få dubbelstam. Många har återkommande satt sommarskott.

– Det här kan aldrig bli mer än massaved. Det är en omöjlighet.

”Bestånd med 100 procent fel”

Fredrik Petterson berättar att han köpt tallplantor för en halv miljon kronor de senaste åren. Och en stor del växer fel.

– Det finns bestånd där det är 100 procent fel på. Några fläckar kanske bara är 20 procent, det varierar.

Det är inte bara Fredrik Pettersson som drabbats av tallplantor som växer fel. Problemet uppmärksammades för åtta år sedan och har sedan dess accelererat, enligt den grupp skogsägare som Land Skogsbruk träffar i Figeholm.

– Det blir bara värre och värre på den planterade tallen, säger Tomas Karlsson.

Känsliga för skador

Skogsägarna vet inte vad som är fel. De spekulerar i att satsningen på förädlade plantor som har bra överlevnadgrad och stark tillväxt gjort att plantorna blivit känsligare för skador.

– När det gäller virkeskvalitet och motståndskraft har forskarna misslyckats, vill jag påstå. Jämför man med självföryngrade plantor är det en enorm skillnad, de växer som de ska, säger Mikael Gustafsson.

De stora skadorna i tallskogen fångas upp i älgbetesinventeringen och i årets äbin skriver Skogsstyrelsen att ”kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska skadenivån”. Trycket ökar på att ta ned älgstammen.

Inte älgens fel

Men enligt skogsägarna är det inte älgarna som är det stora problemet. Mycket av skadorna beror i grunden på något annat.

– Du kan hägna in hela områden och det kommer ändå att se lika jävligt ut, säger Mikael Gustafsson.

Runt bordet i verkstaden, där det hänger jakttroféer på väggarna, är skogsägarna eniga om att älgen är en resurs. De är också eniga om att de vill ta sitt ansvar och sätta tall på rätt marker. Men finns också en stor ilska över att de köpt och satt plantor som visat sig växa fel. Skogsägarna diskuterar möjligheten att kräva ersättning.

– Till syvende och sist är det som så att det vi har satt kostar en massa pengar och blir det ingenting av det så bör det bli någon form av ersättning, säger Mikael Gustafsson.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen