Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 9 juni

Skogen i fokus på anrika Bjurerud

forshaga

Bjureruds gård har anor från 1500-talet och är troligen Värmlands äldsta släktgård. Idag står skogen i centrum för bröderna Jan och Lennart Bjureld, som är den elfte generationen på gården.

 Sven Bjureld tog över gården 1964 och har köpt till åtta fastigheter.
Bild 1/8 Sven Bjureld tog över gården 1964 och har köpt till åtta fastigheter. FOTO: Henrik Dammberg
 Jan och Lennart Bjurerud är den elfte generationen i sin släkt på Bjureruds gård.
Bild 2/8 Jan och Lennart Bjurerud är den elfte generationen i sin släkt på Bjureruds gård.
 Bjureruds gård utanför Karlstad.
Bild 3/8 Bjureruds gård utanför Karlstad. FOTO: Henrik Dammberg
 Bergarten hyperit ger ett högt mark-PH och skapar gynnsamma växtförhållanden, särskilt för granarna, som blir långa, grova och raka.
Bild 4/8 Bergarten hyperit ger ett högt mark-PH och skapar gynnsamma växtförhållanden, särskilt för granarna, som blir långa, grova och raka.
 En sammanhållen gårdsmiljö. Två av husen är så kallade Värmlandsgårdar. 
Bild 5/8 En sammanhållen gårdsmiljö. Två av husen är så kallade Värmlandsgårdar. 
 Lennart och Jan ägnar mycket tid och kraft åt röjning.
Bild 6/8 Lennart och Jan ägnar mycket tid och kraft åt röjning. FOTO: Henrik Dammberg
 På den högsta punkten ovanför Sandtorpssjön byggde 1500-talets bönder byn Bjurerud.
Bild 7/8 På den högsta punkten ovanför Sandtorpssjön byggde 1500-talets bönder byn Bjurerud. FOTO: Henrik Dammberg
 Ladugården byggdes 1817 och har stenväggar som är 1,3 meter tjocka.
Bild 8/8 Ladugården byggdes 1817 och har stenväggar som är 1,3 meter tjocka. FOTO: Henrik Dammberg

Gårdsmiljön på Bjurerud ger ett gammaldags intryck med sina väl underhållna faluröda byggnader. Här är fyra hus bebodda av folk ur den familj som bott här i 450 år minst.

– Här bor jag, intill bor mor och far. Tvärs över vägen min syster och längre bort min dotter, säger Jan Bjureld, när han tar emot på gårdsplanen.

Produktiv skog

Första gången som Bjurerud nämns som en egen fastighet i kyrkoböckerna är 1580, men gården kan ha funnits tidigare. Släkten har bott här i elva generationer och fyra gånger har en dotter varit arvtagare.

– Det kan ha berott på att männen hade dött, kanske i krig, säger Jan Bjureld.

Länge var kreatur och jordbruk viktigast på Bjurerud, men idag är djuren borta och de öppna markerna utarrenderade. De 360 hektaren produktiv skog betyder mest.

Gör det mesta själva

Jan och Lennart äger gården gemensamt och gör det mesta själva, förutom avverkning. De verkar inte ha känt någon press över ansvaret att få förvalta en så anrik släktgård.

– För mig var det självklart att ta över. Jag är en skogsman och har gått skogsbruksutbildning, säger Jan Bjureld.

– Jag kom till lite senare, efter kanske tio år när jag hade jobbat en del på byggen, säger Lennart Bjureld som nu anslutit.

Fakta: Bjurerud

360 hektar produktiv skog, varav 52 procent är gran, 41 tall och 7 löv. Totalt är gården på cirka 500 hektar. Betesmark och åkrar är utarrenderade sedan tio år.

Bjurerud nämns som en egen fastighet i kyrkoböckerna 1580. Samma familj har bott här i elva generationer.

Ganska snart kommer också pappa Sven Bjureld till vårt samtal. Han är en pigg 86-åring, som var mycket aktiv i skogen innan han lämnade över till sönerna 2002. Bland annat gjorde han åtta fastighetsförvärv.

Sven upplevde även den tid när vargen återkom till Värmland. En gång kom han nära en varg som han först trodde var en hund.

– Den var fyra meter bort innan den vek av vägen. En ovanlig upplevelse, säger Sven Bjureld.

”Huggit väldigt jämt”

Sönerna hyllar honom för att återväxten i skogen är bra. Sven var noga med att plantera gran och tall, och sen sköta planteringarna för att få upp skogen.

– Jag kan säga att vi har en bra åldersfördelning, för vi har huggit väldigt jämt. Det hänger också ihop med att vi fick gården som gåva och inte gjort någon stor avverkning, säger Jan Bjureld.

Mycket röjning

I markerna finns bergarten hyperit som ger ett högt mark-PH. Det är särskilt gynnsamt för granarna, som blir långa, grova och raka. Men den starka växtligheten kräver tre röjningar per bestånd.

– Vi är kanske inte helt i fas med röjningen, men det är inte svårt eftersatt, säger Lennart Bjureld, när han tar på sig utrustningen för att röja, efter att vi gett oss ut i skogen.

Jobbar heltid på gården

Fram till årsskiftet drev Jan och Lennart ett skogsentreprenadföretag med två anställda. Men de avvecklade det i samband med att de förlorade upphandlingen om skogsskötseln på Fortifikationsverkets mark i närheten, som de haft i 20 år.

– Idag jobbar vi båda heltid på gården, plus att vi gör viss röjning på entreprenad. Jag hjälper en del skogsägare med affärer, säger Jan Bjureld.

Inte enkelt med skifte

Nu har både han och brodern passerat 60-årsstrecket och de sitter på en gård vars taxeringsvärde har fyrdubblats sedan 2002. Bland barnen i nästa generation är det flera som visat intresse för att driva Bjurerud vidare.

– Det här med generationsskifte är inte enkelt. Kanske blir det så att det blir två gårdar igen. Fastigheten har ju skiftat en del genom åren, säger Lennart Bjureld.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen