Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 10 november

Så ser de andra bolagen på nyckelbiotoperna och FSC

I slutet på 90-talet införde miljöcertifieringsorganet FSC, med de stora skogsbolagen som medlemmar, köpstopp för virke från nyckelbiotoper. Det var ett stort misstag, konstaterade den tidigare Stora Enso-toppen Björn Hägglund i förra veckans nummer. Kan bolagen rätta till misstaget genom att som medlemmar påverka FSC inifrån? I den fjärde och sista delen av Land Skogsbruks artikelserie om biotopkonflikten ställs frågan till sju bolag i FSCs ekonomiska kammare.

1) Finns det en diskussion i svenska FSC om att lösa problemet med att avverkningsbar skog blir inlåst i nyckelbiotoper?

Lars-Erik Wigert, skogsdirektör Bergvik Skog:

– Ja, och certifierade företags företrädare i processen vill få till en ändring. De som träffade överenskommelsen kring att inte sälja eller köpa virke från nyckelbiotoper, kunde inte ana den utveckling som tolkningen av begreppet nyckelbiotop har kommit att få.

Caroline Rothpfeffer, miljöchef Billerud Korsnäs:

– Ja, frågan diskuteras. Det som är bekymmersamt är att nyckelbiotoperna påverkar möjligheten att planera avsättningar och naturvård i ekologiska landskap, framför allt i områden där en och samma naturtyp dominerar. Nyttan av att sätta av ännu fler hektar av just den naturtypen är kanske lägre än att sätta av skog av annan naturtyp, trots att den inte är nyckelbiotop.

Sören Petersson, VD Holmen Skog:

– Ja.

Calle Nordqvist, VD Skogssällskapet:

– Inom FSC pågår en ständig diskussion för att lösa de frågor och problem som kan uppstå genom certifieringen. Hanteringen av nyckelbiotoper är en av de frågor som diskuteras.

Martin Holmgren, VD Stora Enso Skog:

– Ja.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö Sveaskog:

– Krav på att undanta nyckelbiotoper från avverkning har funnit med sedan den första svenska FSC-standarden som kom 1998. Detta har naturligtvis varit uppe för diskussion under årens lopp.

Göran Örlander, skogsstrateg Södra:

– Ja, det är en fråga som är lyft i svenska FSC.

2) Agerar ni, som enskild medlem, för att påverka FSCs regelverk när det gäller köpstopp av virke från nyckelbiotoper?

Lars-Erik Wigert, skogsdirektör Bergvik Skog:

– Frågan finns på agendan och vi kommer att agera. Dessvärre har bland annat pågående revision av FSC-standarden inneburit att frågan kommit i skymundan. Den ekonomiska kammaren i FSC har också haft fullt upp med att värja sig för miljökammarens krav på ännu mer avsättningar vid sidan av nyckelbiotoperna.

Caroline Rothpfeffer, miljöchef Billerud Korsnäs:

– Som medlem har vi möjlighet att påverka regelverken inom FSC, både de internationella och de svenska. Billerud Korsnäs engagerar sig mycket för att få så effektiva regelverk som möjligt med en balans mellan ekonomiska värden, sociala värden och miljövärden.

Sören Petersson, VD Holmen Skog:

– Ja, vi är aktiva i dessa dialoger.

Calle Nordqvist, VD Skogssällskapet:

– Som medlem i svenska FSC har Skogssällskapet möjlighet att påverka FSCs regelverk och vi är aktiva i de diskussioner som pågår för att få ett så effektiv regelverk som möjligt ur alla perspektiv.

Martin Holmgren, VD Stora Enso Skog:

– Ja. Hållbart skogsbruk är en självklarhet för Stora Enso. Som medlem av FSC finns möjlighet att påverka FSCs regler och vi deltar i dialogen som pågår för att få ett regelverk som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö Sveaskog:

– Vi deltar i utvecklingen av en ny FSC-standard inom ramen för Svenska FSCs standardkommitté, där medverkan finns från alla intressen: skogliga, miljömässiga, sociala och ekonomiska.

Göran Örlander, skogsstrateg Södra:

– Som medlem så är vi delaktiga i de frågor som diskuteras i Svenska FSC.

3) Vem bär ansvaret för att enskilda skogsägare kläms mellan Skogsstyrelsen (staten) och FSC-certifierade virkesköpare?

Lars-Erik Wigert, skogsdirektör Bergvik Skog:

– I grunden är det Skogsstyrelsens tillämpning av nyckelbiotopsbegreppet som skapar en orimlig situation. Om Skogsstyrelsen hade hanterat nyckelbiotopsbegreppet som det var tänkt från början så hade andelen produktiv mark klassad som nyckelbiotoper stannat på 0,5 – 1 procent.

Caroline Rothpfeffer, miljöchef Billerud Korsnäs:

– Alla intressenter inom skogsbruket har ett gemensamt ansvar för att naturvården blir effektiv och resultatorienterad.

Sören Petersson, VD Holmen Skog:

– Vi anser att alla intressenter inom skogsbruket gemensamt har ett ansvar för att naturvården blir effektiv och resultatorienterad.

Calle Nordqvist, VD Skogssällskapet:

– Frågan är mer komplex än så och det går inte att säga att någon part enskilt bär ansvar för detta. Det viktiga nu är att hitta en bra väg framåt som fungerar för enskilda markägare.

Martin Holmgren, VD Stora Enso Skog:

– Ansvaret för en effektiv och hållbar naturvård ligger gemensamt hos samtliga intressenter inom skogsbruket.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö Sveaskog:

– Det har visat sig olyckligt att i certifieringsstandarden ha krav på tvingande avsättningar för en företeelse där någon annan, i det här fallet Skogsstyrelsen, äger begreppet. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta gäller FSC-certifierade markägare, så kallat kontrollerat virke (Controlled Wood, enligt FSC-standarden) ställer inte absoluta krav avseende nyckelbiotoper.

Göran Örlander, skogsstrateg Södra:

– Ansvaret är gemensamt där många olika faktorer gjort att vi har det dagsläge vi har. Då nyckelbiotoperna över tid har blivit fler har det medfört att allt fler enskilda markägare påverkas. Svenska FSC har ansvar för att tydliggöra vilken roll nyckelbiotoper har i relation till FSCs kriterier för skogar med höga bevarandevärden (HCV).

4) Hur anser ni att problemet med att avverkningsbar skog blir inlåst i nyckelbiotoper ska lösas?

Lars-Erik Wigert, skogsdirektör Bergvik Skog:

– Jag tycker att man borde lämna begreppet nyckelbiotop, avdramatisera frågan och fortsätta att arbeta med anpassningar i brukandet av skogar med höga miljövärden. Prioritera det bästa och, om begreppet måste leva vidare, begränsa omfattningen till 0,5 – 1 procent av Sveriges produktiva skogsmark.

Caroline Rothpfeffer, miljöchef Billerud Korsnäs:

– Med fortsatt dialog och ökad kunskap där Skogsstyrelsens översyn av metoden för att identifiera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige är ett steg på vägen. Nyckelbiotoper med tillräckligt höga naturvärden ur ett nationellt perspektiv ska lösas in av staten. Om inte kan det aktuella området användas för produktion och därmed avverkas.

Sören Petersson, VD Holmen Skog:

– Problemet beror på två utmaningar som behöver lösas. För det första anser vi att myndigheten alltid ska göra en avvägning mellan produktion och miljö, även när det gäller nyckelbiotoper. Har nyckelbiotopen ett tillräckligt högt naturvärde ur nationellt perspektiv ska området skyddas genom reservatsbildning eller biotopskydd och markägaren ersättas. I annat fall bör avvägningen resultera i att det aktuella området kan skördas. Med ett sådant arbetssätt får vi en effektiv naturvård samtidigt som den enskilde markägarens rätt att sköta och bruka sin skog värnas.

– För det andra anser vi att svenska FSC behöver klargöra vilken roll nyckelbiotoper har i relation till FSCs kriterier för skogar med höga bevarandevärden (HCV). Det är avgörande för hur vi som virkesköpare kan agera när det gäller virke från nyckelbiotoper.

Calle Nordqvist, VD Skogssällskapet:

– Frågan kan lösas på många olika sätt, bland annat med hjälp av de medel som tas upp i budgetpropositionen för nyckelbiotopsinventering, områdesskydd och naturvårdande skötsel. Fortsatt dialog med alla inblandade parter är en förutsättning för att vi ska komma vidare.

Martin Holmgren, VD Stora Enso Skog:

– Frågan om hanteringen av nyckelbiotoper kommer att kräva fortsatta diskussioner inom ramen för FSC-samarbetet och där kommer vi att aktivt medverka. Detta i kombination med ökade kunskaper och erfarenheter inom ämnet kommer att vara bärande för att nå resultat.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö Sveaskog:

– Idéen kring att identifiera nyckelbiotoper handlar i första hand om att hitta igen och definiera de skogar som är mest värdefulla ur naturvårdssynpunkt, vilka givetvis ska undantas från avverkning. Den stora frågan är om vi har rätt verktyg för detta så att det verkligen blir de värdefullaste skogarna som pekas ut.

Göran Örlander, skogsstrateg Södra:

– Nyckelbiotoperna fyller en viktig funktion för att få kännedom om områden som håller höga naturvärden och för att få till en effektiv miljöhänsyn. Det som behöver förbättras är att metoden blir kvalitetssäkrad och förutsägbar. Vid inventeringen måste även det omgivande landskapet beaktas. Dessutom måste det alltid finnas en möjlighet för enskild skogsägare att få ersättning för en nyckelbiotop. För certifierade skogsägare gäller ersättning om arealen nyckelbiotoper överstiger den areal mark (fem procent)som ändå måste avsättas enligt certifieringens krav.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Till toppen