Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 12 juni 2016

Poppel och hybridasp utmanar gran

För skogsägare som vill ha lönsamma träslag kan poppel och hybridasp vara lockande. – Det är intressanta träslag och det behövs alternativ till gran, säger Rebecka McCarthy som forskat på hur dessa träslag bäst etableras på skogsmark.

Rebecka McCarthy.
Bild 1/5Rebecka McCarthy. FOTO: Malin Sääf/Skogforsk
Stubbskott av poppel.
Bild 2/5Stubbskott av poppel. FOTO: Rebecka McCarthy
Korsröjning vid två års ålder. Biomassan ligger på marken.
Bild 3/5Korsröjning vid två års ålder. Biomassan ligger på marken. FOTO: Lars Rytter
Bild 4/5 FOTO: Rebecka McCarthy
Utförda korskorridorer vid två års ålder. Biomassan ligger på marken.
Bild 5/5Utförda korskorridorer vid två års ålder. Biomassan ligger på marken. FOTO: Lars Rytter

I dag odlas poppel och hybridasp mest på gamla jordbruksmarker från Mälardalen ned till Skåne, men de går att odla längre norrut. Arterna planterades även en del efter stormarna 2005 och 2007.

– Det är inte så vanligt, odlingarna uppgår till cirka 4000–5000 hektar, men intresset ökar eftersom trädslagen växer snabbt och har en omloppstid på 15–30 år beroende på odlingssyftet, säger Rebecka McCarthy.

Tillväxten för hybridasp och poppel kan vara så kraftig som 20–25 m3sk per hektar och år. Virket kan bli timmer, tändstickor, massaved och bioenergi. Det är dyrare plantor än gran, men generation två är i stort sett gratis då den föryngras genom rot- eller stubbskott.

Viktigt välja rätt mark och klon

I avhandlingen ”Establishment and early management of populus species in southern Sweden” som Rebecka McCarthy nyligen presenterade vid SLU, har hon granskat hur man odlar poppel och hybridasp på skogsmark samt hur andra generationens föryngring sker via stubb- och rotskott och hur ungskog hanteras. För att poppeln ska ta sig gäller det att välja rätt klon och plantera på rätt mark, arten kräver sandig-lerig jord samt ett pH-värde på minst 5.

– Poppelklonerna har korsats fram i Europa eller Nordamerika och importerats hit. Det återstår en del forskning för att vi ska lära oss vilka som passar bäst på svenska skogsmarker. Poppeln kan vara lönsam om man väljer rätt klon och rätt mark, säger Rebecka McCarthy.

Hybridasp säkrare val

Hybridaspklonerna är ett säkrare val på skogsmark. Vid etableringen gäller det att markbereda, högläggning är lämpligast. För att undvika betesskador krävs hägn. En andra generation av hybridasp kan ge över 100 000 rotskott per hektar. Då gäller det att röja.

– I mitt projekt har jag gjort korridors- eller korsröjning efter två år och friställt efter fyra år för att få bättre dimensioner. Bestånden sluter sig snabbt så det är viktigt att glesa ut hybridasparna tidigt om de ska utvecklas bra, säger Rebecka McCarthy som kommer att fortsätta forska på träslagen.

– Vi behöver studera den tredje generationen hybridasp. Orkar rotsystemet producera nya skott om skogsägaren flisar allt efter fyra år? säger hon.

Odla poppel och hybridasp

Ta hjälp av skogsrådgivare för att kontrollera om dina marker passar.
PH-värdet bör ligga över 5 och marken ska ha en kombination av sand och lera. 
Odlar du på jordbruksmark behöver den herbicidbehandlas och plöjas.
På skogsmark gäller markberedning och högläggning. 
Välj testade kloner.
Försök välja poppelkloner som ger raka stubbskott om du vill ha en andra generation.
Hägna in marken för att undvika betesskador. Stängslet bör vara kvar i 10–15 år. 
Gallra vid 10 års ålder.
Ytterligare en gallring kan göras vid 15–20 års ålder.
Föryngringsavverka vid 20–30 år. 
Vid andra generationen sker föryngringen av poppel via stubbskott, för hybridasp via rotskott. 
Efter två år röjs beståndet med korridors- eller korsröjning (2 meter breda stråk röjs i en riktning eller i två korsande riktningar).
Efter fyra år röjs beståndet till cirka 1100 stammar per hektar. Detta ger möjlighet att ta ut biomassa efter två år och bäddar för produktion av stamvirke.

Till toppen