Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 12 maj

”Inställningen till kvinnors skogsägande har ändrats”

I år firar Spillkråkan 20 år. Kerstin Dafnäs blev ordförande i intresseföreningen för kvinnliga skogsägare för ett år sedan. Skogsägare har hon varit sedan hon tillsammans med sin syster köpte skog i Jämtland för 24 år sedan.

 Kerstin Dafström, ordförande i Spillkråkan, skogsägare
Kerstin Dafström, ordförande i Spillkråkan, skogsägare FOTO: Urban Brådhe

– Den skog vi äger ligger i Skyttmon vid Ammerån. Skyttmon är världsberömt i Jämtland. Det är byn där bönderna inte sålde sin skogsmark i slutet av 1800-talet, säger Kerstin Dafnäs.

Hur blev du skogsägare?

– Mina föräldrar köpte skogen av en släkting till min mamma och när de var på väg att sälja skogen sa jag och min syster: Vi köper! Vi hade satt plant där i alla år och ville ha skogen kvar. Min släkt har ägt skogen sedan 1700-talet.

FAKTA: Kvinnors skogsägande

Cirka 38 procent av Sveriges nästan 330 000 privata skogsägare är kvinnor. Det gör kvinnliga skogsägare till den enskilt största företagargruppen i Sverige. Kvinnliga skogsägare äger tillsammans cirka 3,5 miljoner hektar skog till ett värde av cirka 65 miljarder kronor.

Vad är det för typ av skog?

– Det är en typisk jämtländsk skogsfastighet på 237 hektar. 80 procent är ren produktionsskog, mest tall. Vi har ett par nyckelbiotoper på fastigheten och har tagit ganska mycket naturhänsyn. Skiftet gränsar till Ammeråns naturreservat. Vår skog är också renbetesmark på vintern. Vi måste ta hänsyn till det och till exempel tänka på skonsam markberedning.

Du känner din skog väl, trots att du inte bor där?

– Den är mycket väl dokumenterad. Vi har själva gjort skogsbruksplanerna som vi sedan har uppdaterat. Vi har även gamla skogsbruksplaner och vi har intervjuat släktingar och fått skogens historia. Dessutom har vi jobbat i skogen i 40 år.

Vad är det bästa med att äga skog?

– Jag har alltid älskat att resa och jag har även bott utomlands. Nu tycker jag att det är roligt att vända blicken mot det som finns hemma och upptäcka det. Skogsägandet har sådan bredd! Det är produktionen, att planera när man ska sätta in åtgärder och att tänka företagsekonomiskt. Men jag gillar framförallt att vara ute och jobba. Vi röjer, planterar och hugger den björkved vi använder till uppvärmning.

Du blev ordförande för Spillkråkan 2017. Vilka är nätverkets viktigaste uppgifter?

– Vi driver på för att kvinnor ska få större inflytande i skogsnäringen. Vi är också remissinstans både vad gäller skogsbruksfrågor och jämställdhetsfrågor. Vi ska också öka kunskapen och medvetandet om ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Det gör vi bland annat genom att anordna olika träffar och utbildningar. Förra året gjorde våra medlemmar över 600 besök på våra aktiviteter.

FAKTA: Spillkråkan

Intresseförening för kvinnliga skogsägare

Bildades 27 april 1998. Idén till ett nätverk där kvinnliga skogsägare kunde träffas och lära mer om skog, skogsbruk och miljö föddes i samband med att Skogsvårdsstyrelsen i Stockholm sommaren 1997 bjöd in kvinnliga skogsägare till en kurs i miljöanpassat skogsbruk.

Nätverket fick namnet Spillkråkan eftersom spillkråkan under kursen blivit symbol för miljöinriktningen i skogsbruket.

Drygt 400 medlemmar i sju stammar: Stockholm & Mälarstammen, Västerbottenstammen, Dalastammen, Örebrostammen, Skånestammen, Östgötastammen och Kronobergsstammen.

Hur har Spillkråkan utvecklats under de 20 åren:

– Vi är numera över 400 medlemmar med skog över hela Sverige.. Ungefär 25 procent av våra medlemmar bor på sina gårdar, resten är utbor. Men det säger egentligen inte så mycket. Min syster bor 3 mil från skiftet som vi äger, hon räknas som utbo. Många av oss tillbringar mycket tid i den skog som vi äger.

Bemöts man annorlunda som skogsägare i dag än när du blev det för 24 år sedan?

– För min egen del har det alltid fungerat bra. Under min uppväxt var hela familjen engagerad. Men de som varit med länge i Spillkråkan berättar att det varit tufft, både i det egna skogsbruket och när de berättade om Spillkråkan. De säger att de möter en helt annan respekt i dag. Inställningen till kvinnligt skogsägande har ändrats och eftersom man skaffat sig mer kunskap kan man hävda sig i diskussioner.

Till sist, varför behövs Spillkråkan?

– För att jag som skogsägare ska kunna bygga upp min kompetens som egenföretagare inom skogsbruk. Om jag är ny skogsägare får jag bättre självförtroende genom att andra kvinnor delar med sig av kunskap och erfarenhet. Spillkråkan fyller på energi, man blir inspirerad av att prata skog med andra.

LÄS MER: Hon hittade hem i skogenFyra av tio privata skogsägare är kvinnorBättre klimat för kvinnor i skogsbranschen

FAKTA: Kerstin Dafnäs

Ålder: 52 år.Familj: Närbo, dotter och hund.Bor: Växelvis i Stockholm och i Hammerdal.Skogsägande: Äger en skogsfastighet på 237 hektar i Jämtland tillsammans med sin syster.Intressen: Musik och dans, historia, mat, odling, friluftsliv.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen