Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 20 oktober

Inget skogsbruk – ingen framtid

Lima Besparingsskog har avsatt 25 procent av sin produktiva skogsmark för naturvård. Trots det fortsätter myndigheterna att söka skyddsvärda områden på besparingsskogen.

– Mycket vill ha mer, nu räcker det, säger skogvaktaren Ola Mattsson.

 Lima Besparingsskog har avsatt 25 procent av sin produktiva skogsmark för naturvård. Skogvaktare Ola Mattson, Bengt Halvarsson, styrelseledamot i Lima Besparingsskog och ordförande Per-Arne Oscarsson tar en värmande fikapaus.
Lima Besparingsskog har avsatt 25 procent av sin produktiva skogsmark för naturvård. Skogvaktare Ola Mattson, Bengt Halvarsson, styrelseledamot i Lima Besparingsskog och ordförande Per-Arne Oscarsson tar en värmande fikapaus. FOTO: Mats P Ostelius

Möjligen blev han i våras bönhörd av Skogsstyrelsen. Under starka protester, bland annat från miljörörelsen, beslutade myndigheten att i mars pausa nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige. Skälet var att dagens inventeringsmetoder inte anses fungera i områden med stora, sammanhängande äldre skogar.

Som i trakterna kring Lima i nordvästra Dalarna. Här finns stora arealer skog i åldersspannet 100–130 år, vilket också motsvarar den lokala omloppstiden för slutavverkning. Inte sällan ryms skogarna under begreppet naturskogar, vilka av många anses skyddsvärda.

 Lima besparingsskog har sitt kontor inne i den centrala delen av Lima.
Lima besparingsskog har sitt kontor inne i den centrala delen av Lima. FOTO: Mats P. Ostelius

Snaran dras åt

Samtidigt är de inte opåverkade av människan, som har huggit virke här långt före trakthyggesbrukets dagar.

Då liksom i dag skapade virkesfångsterna jobb och välfärd i bygden. En bygd där skogsägare, företagare, och folk i skogsnäringen känner att myndigheterna, i sin iver att skydda naturvärden, lägger en snara om skogsbruket.

– Och den drar de åt mer och mer, men det måste finnas en gräns någonstans. Det är en katastrof om vi har skog omkring oss som vi inte får bruka. Folk blir arbetslösa, vi behöver skogen om vi ska kunna bo kvar här, säger Bengt Halvarsson, skogsägare i Lima tillika styrelseledamot i Lima Besparingsskog och LRF Dalarna.

 Per-Arne Oscarsson, Bengt Halvarsson och Ola Mattson oroas av Skogsstyrelsens klassning och registrering av nyckelbiotoper.
Per-Arne Oscarsson, Bengt Halvarsson och Ola Mattson oroas av Skogsstyrelsens klassning och registrering av nyckelbiotoper. FOTO: Mats P. Ostelius

Det är främst Skogsstyrelsens klassning och registrering av nyckelbiotoper som oroar Bengt Halvarsson och hans åsiktsfränder.

Med en nyckelbiotop skapas i praktiken ett gratisreservat eftersom FSC-certifierade (Forest Stewardship Council) bolag inte köper virke från nyckelbiotoper. Och någon ersättning får inte skogsägaren – om inte myndigheterna ger skogen formellt skydd som biotopskyddsområde, naturvårdsavtal eller reservat. För det har Skogsstyrelsen och länsstyrelsen dock saknat pengar under lång tid.

– Men det värsta är inte utebliven ersättning utan att skogarna tas ur produktion. Vårt skogsbruk skapar jobb här lokalt, det är många som ska tjäna pengar på det. Men möjligheterna krymper när myndigheterna allt oftare stoppar oss. Vi ser det som ett jättehot mot hela bygden, säger Ola Mattsson, skogvaktare på Lima Besparingsskog.

 Per-Arne Oscarsson.
Per-Arne Oscarsson. FOTO: Mats P. Ostelius

Skogens betydelse för Lima kan exemplifieras med just Besparingsskogen, som äger 36 000 hektar produktiv skogsmark och som bildades 1872. Besparingsskogen ägs av ett stort antal markägare i Lima socken. I verksamheten finns ingen vinstdelning, allt investeras i lokala projekt och bidrag.

– Vi går ofta in med finansiering när kommunen saknar resurser och har till exempel renoverat ett lokalt bad så att barnen kan gå i simskola. Dessutom har vi byggt Sixten Jernbergs museum, som har blivit en uppskattad mötesplats. Möjligheterna att stötta bygden tunnas successivt ut. Vår verksamhet kräver avverkningar på mellan 50 000 och 60 000 skogskubikmeter per år, säger Per-Arne Oscarsson, ordförande i Lima Besparingsskog.

 Ola Mattsson.
Ola Mattsson. FOTO: Mats P. Ostelius

En 120 hektar stor nyckelbiotop på Besparingsskogens mark är ett exempel på vad han menar. Den registrerades för två år sedan när Skogsstyrelsen granskade en avverkningsanmälan gällande 40 hektar äldre talldominerad skog i en bergssluttning. Avverkningen skulle ge 7 600 skogskubikmeter virke och var planerad med förstärkt hänsyn, berättar Ola Mattsson.

– När vi nu inte avverkar tar på sikt granen över och då dör de gamla tallarna. Högre upp i berget, där vi i vilket fall som helst skulle ha lämnat skogen orörd, är marken mager och där överlever de gamla tallarna även långsiktigt, säger Ola Mattsson när han visar Land Skogsbruk det aktuella området.

 Bengt Halvarsson.
Bengt Halvarsson. FOTO: Mats P. Ostelius

På vägen tillbaka till Lima åker vi igenom ett bedårande vackert landskap med berg, dalar, myrar, sjöar och djupa skogar. Från höjdlägena är utsikten milsvid. Mosaiken av hyggen samt yngre och äldre skogar visar landskapets utveckling de senaste 70–80 åren. I miljöopinionen hävdas att de sista naturskogarna i dag faller här och på andra håll i nordvästra Sverige. Enligt många i skogsnäringen har detta fått myndigheterna att öka ambitionen i arbetet med att undanta skog från ett aktivt brukande.

– De sista åren har det hänt något drastiskt. Nyckelbiotoper som tidigare var på några få hektar kan i dag vara över 100 hektar. På Lima Besparingsskog har vi ett FSC-certifierat skogsbruk med höga naturvårdsambitioner. Vi har gjort stora avsättningar genom åren, men det har vi absolut ingenting för i dag, säger Ola Mattsson.

FAKTA: Nyckelbiotop

Ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter.

Källa: Skogsstyrelsen

LÄS MER – PREMIUM: ”En nyckelbiotop är inte förhandlingsbar”Skogsägaren: ”Man har absolut ingenting att säga till om”Historikern: ”Skogarna brändes och höggs”

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Till toppen