Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 14 januari 2013

EU satsar miljoner på vaxprojektet

Snytbaggens framfart bland dyra barrplantor har fått EU att storsatsa på utveckling av ett miljövänligt vaxskydd. Nära 25 miljoner kronor satsas under tre år.

Bild 1/2 FOTO: Rolf Segerstedt
Så här ser den vaxbehandlade täckrotsplantan ut, det skyddade lagret ligger kring nedre delen av stammen där snytbaggen gärna vill äta på den tunna innerbarken.
Bild 2/2Så här ser den vaxbehandlade täckrotsplantan ut, det skyddade lagret ligger kring nedre delen av stammen där snytbaggen gärna vill äta på den tunna innerbarken. FOTO: Claes Hellqvist/SLU

Initiativtagare till projektet ”WeevilSTOP” är företaget Norsk Wax AS i norska Larvik som arbetat med vaxskydd för vinrankor och skogsplantor sedan 1990-talet. Tillsamman med flera forskningsinstitutioner och företag i Europa, bland annat Mellanskog och Bergvik i Sverige, har man nu lyckats övertyga EU om att göra en storsatsning på ett område som kostar europeiska skogsbruket hundratals miljoner varje år.

– Vi har långa och goda erfarenheter av skyddet som vi kallar Bugstop. I takt med att insekticiderna stoppas behövs det ett miljövänligare skydd. Med teknikernas och forskarnas hjälp vill vi utveckla en maskin som på ett rationellt sätt applicerar vaxet på plantorna, förklarar Jarl Markus Pettersen, VD i Norsk Wax.

Forskningsprojektet ska i första hand ske i tre led:

  1. Oslo universitet ska studera vilken eventuell effekt vax har på tillväxten genom att studera plantans rötter, stam och grönmassa.
  2. Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala får tre miljoner för att studera vaxets effekt på huvudrollsinnehavaren snytbaggen. Målet är att hitta den optimala vaxmängden som klarar uppdraget att stoppa angrepp av snytbaggen under plantans två första år.
  3. Teknologisk Institutt i Norge har uppgiften att utveckla teknik för att spruta på det skyddande vaxlagret på tusentals/miljontals plantor på ett rationellt sätt.

– När sedan teknikerna hittat en lösning så kommer vi att få chansen att studera hur skyddet fungerar i fält. Det blir den slutgiltiga delen i hela projektet, säger Göran Nordlander på SLU, som leder den svenska delen av forskningsprojektet.

Han tror att forskningspengarna kommer att ge en hel del ny kunskap kring snytbaggeproblemet.

– Det är också intressant att delta i ett sådant här praktiskt projekt. EUs-utvecklingsstöd är i första hand till för företaget, vaxtillverkaren, men har potential att hjälpa skogsägarna med säkrare metoder, säger Göran Nordlander.

Enligt Norsk Wax är deras vaxskydd redan i dag använt av flera plantskolor och marknaden växer i takt med att insektsgifterna fasas ut.

Insektsgifter dominerar fortfarande som skydd på skogsplantor. Bland nya miljövänligare skydd är Conniflex, ett beläggningsskydd med sand, det idag mest etablerade skyddet på marknaden och det används av Svenska Skogsplantor. Vax växer som skydd och används av bland annat Bergvik, Holmen och Södra. Dessutom finns ett par mekaniska plast- eller pappersskydd.

Fakta: Snytbaggeproblemen

  • Drygt 300 miljoner barrplantor sätts ut i Sverige varje år. Nära 200 miljoner av dessa har fått ett skydd mot snytbaggar.
  • Snytbaggens gnag på nyplanterade skogsplantor är nämligen ett av skogsföryngringens största problem. Det skogsbruk som bedrivs idag gynnar snytbaggen. Dessutom sätts de begärliga barrträdsplantorna ofta ut när risken för skador är som störst.
  • Snytbaggarna äter huvudsakligen av den saftiga innerbarken, såväl på plantor som på rötter, stammar och grenar av unga träd, även uppe i trädkronorna. En planta dör ofta när den blir ringbarkad, det vill säga barken blir uppäten runt stammen.
  • Om inte skadorna hindras på något sätt dödas upp till 80 procent av planterade plantor. Snytbaggens skadegörelse kostar skogsbruket 100-tals miljoner kronor årligen. I södra Sverige skyddsbehandlas de flesta plantor, i norra Sverige skyddas färre plantor och under senare år har stora skador upptäckts på nyplanterade hyggen upp till 200 m ö h.

På webbsidan www.snytbagge.se från SLU kan man läsa mer om detta och aktuell forskning.

Till toppen