Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 13 november

"Enkelt för älgen att stanna och äta"

Det finns mycket kunskap om hur virkeskvaliteten påverkas av viltbetning. Sämre är det med kunskapen om hur mycket virkesvolym som riskerar att gå förlorad. En av dem som forskar på detta mer okända område är Märtha Wallgren, Skogforsk. Men det dröjer innan resultaten kan presenteras.

 Märtha Wallgren, Skogforsk, forskar om viltbetning.
Märtha Wallgren, Skogforsk, forskar om viltbetning.

– Det finns ett behov av att kunna sätta kronor och ören på skadorna, säger Märtha Wallgren, forskare i viltekologi.

När en tall toppskottsbetas blir det i regel någon form av kvalitetsförsämring av virket, till exempel sprötkvist eller bajonett. Men betningen leder också till produktionsförlust i form av mindre stamvolym. När en stor del av barrmassan försvinner tar det längre tid för trädet att växa.

Hur är kunskapen om vad viltbetningen kostar?

– Vi har hyfsat bra koll på kvalitetsförluster, men väldigt dålig koll på vad volymförlusterna kostar. Vi har för lite dataunderlag för att kunna få en säker bild i dag, säger Märtha Wallgren.

Just nu arbetar hon med ett forskningsförsök där hägnade och ohägnade ytor med tall- och granplantor ska visa hur bete och andra faktorer påverkar tidig tillväxt hos trädslagen.

FAKTA: Viltbetningsforskningen

I ett av forskningsförsöken studeras hur bland annat bete påverkar tidig tillväxt hos trädslagen.

Hägnade och ohägnade ytor med tall- och granplantor är utlagda över hela landet och kommer att följas under cirka 30 år.

Data som inkommer under tiden kommer att kunna användas för preliminära beräkningar, men egentligen är det först när det är dags för slutavverkning som man kan avgöra de verkliga volymförlusterna.

Viltbetning studeras också i andra försök. Bland annat i klippförsök där forskarna ”låtsas vara klövvilt”, det vill säga går runt med sekatör och knipsar av toppar och grenar. Sedan kan de jämföra hur mycket dessa ungtallar växer jämfört med dem som får stå orörda.

I ett sådant klippförsök, som gjordes i samarbete med SLU, klipptes tallplantor första året efter plantering. Resultatet blev tydligt. Färska plantor far illa av toppbetning.

Hur stor blev plantförlusten?

– I den bästa gruppen överlevde 53 procent av plantorna, i den sämsta gruppen 33 procent. De överlevande plantorna har sedan följts i tio år. Försöket visar att de plantor som överlevde klippningen det första året inte kunde kompensera för förlusten som klippningen innebar. De låg tio år senare konstant efter i höjdutveckling. Väljer man att viltbehandla tallplantor, vilket många skogsägare gör, ska man göra det när plantorna är som minst för att få så bra överlevnad som möjligt. Undantaget är möjligen till exempel Norrlands inland där snötäcket verkar skydda plantorna från bete de första åren. Vill man fortsätta med viltbehandling på äldre plantor kan man välja ut huvudstammar.

Om älgen själv får välja, vad äter den?

– Älgen är ett stort djur som förbrukar mycket energi, men som klarar ensidig kost i perioder. Med det skogsbruk som vi bedriver är det vintertid enkelt för älgen att stanna i ungtallskogen och äta. Mer energikrävande är ofta att äta sig mätt på avlövade kvistar av lövträd, även om dessa naturligtvis också ingår i födan. Man får som skogsägare acceptera ett visst betestryck och när tallen blir äldre klarar den som regel betning och överlever även om det blir kvalitetsförluster. Dock medför betningen ofta stora kostnader för skogsägaren på grund av kvalitetsförlusterna och sannolikt också volymförlusterna, säger Märtha Wallgren.

Skogforsk har tagit initiativ till att i samarbete med andra forskare utveckla en modell för att beräkna ekonomiska kostnader relaterade till viltbete. En gemensam och kvalitetsgranskad metodik är ett viktigt steg på vägen för att få bra beslutsunderlag säger Märtha Wallgren.

Ytterligare två intressanta projekt som är nystartade på Skogforsk och som Märtha Wallgren är delaktig i handlar om viltanpassad skogsskötsel. Det är kurs- och demonstrationsprojekt finansierade genom EUs landsbygdsprogram och kommer att pågå till 2020.

Vad arbetar ni med i dessa projekt?

– Här tillämpar vi olika skötselåtgärder tillsammans med skogsbruket på åtta olika platser i landet. Förutom det ska vi hålla kurser i viltanpassad skogsskötsel. Det är ett verktyg mot betesskador, även om det absolut inte löser alla problem, säger Märtha Wallgren.

FAKTA: Märtha Wallgren

Ålder: 40 år.

Yrke: Forskare i viltekologi på Skogforsk i Uppsala.

Familj: Sambo och tre barn.

Bor: Vattholma.

Aktuell: Forskar om viltstammars påverkan på skogsbruket. En alltid lika aktuell fråga.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen