Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 26 september 2014

Biogödseln duger på åkern - men inte i skogen

Sveaskog fick tillstånd att försöksgödsla 300 hektar skog i Norrland med Revaq-certifierat avlopsslam. Men nu, när skogsjätten vill fortsätta försöken, tvärvänder Skogsstyrelsen. – Vi förstår inte varför de säger stopp, säger Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog.

Under 2006 och 2008 fick Sveaskog tillstånd att göra gödslingsförsök med så kallad bionäring, det vill säga avloppsslam som rötats, torkats, hygieniserats och pelleterats, på 300 hektar skog i Norrbotten.

Men när Sveaskog för några år sedan ville utöka försöken blev det stopp hos Skogsstyrelsen, som anser att det behövs mer utvärderingar. Sveaskog har valt att driva frågan vidare och under hösten ska den upp i mark- och miljödomstolen i Umeå.

Hur kan det komma sig att en gödning som är godkänd för användning på åkermark för livsmedelsproduktion inte är tillåten i skogen?

– Det undrar vi också, vi förstår inte varför de säger stopp, säger Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog.

– Vi har utvärderat de tidigare försöken och tittat på tillväxt, markvatten, gjort utlakningsförsök och tagit prover på bland annat blåbär. Halterna av tungmetaller, förutom koppar, är lägre i bionäring än i mineralnäring och lägre än gränsvärdena vid återföring av aska. Vi har inte hittat något som skulle innebära att det här inte är försvarbart.

Hans Winsa anser att det behövs ytterligare försöksytor för att göra de utvärderingar som Skogsstyrelsen efterfrågar. Bland annat vill myndigheten att avverkningsfasen kartläggs eftersom det är då risken för läckage är störst.

– Men skogen vi gödslade tidigare var mellan 20 och 60 år, så det är ganska långt till avverkning, säger Hans Winsa.

Hans Winsa framhåller framför allt kretsloppstankar ur ett samhällsperspektiv som skäl till att Sveaskog vill prova bionäring i stället för att använda konventionell mineralgödsel.

– Det finns ju krav från samhället på att kretsloppen ska slutas. Till exempel fosfor är en ändlig resurs men som kan återföras till kretsloppet med bionäringen. Genom att vi samtidigt tillför kväve ökar skogens tillväxt som då binder mer koldioxid ur atmosfären och vi får dubbla kretslopp.

Studier av gödsling på åkermark går inte att direkt föra över till skogsmark, anser Skogsstyrelsen. Dessutom anser de att Sveaskogs försök i Norrbotten i första hand varit ren produktionsgödsling och för att utvärdera logistik och spridningsteknik.

Hur kan det komma sig att en gödning som är godkänd för användning på åkermark för livsmedelsproduktion inte är tillåten i skogen?

Slamspridning på åkermark är knappast okontroversiellt heller. Men det finns flera orsaker till den diskussionen. Dels är effekterna i skog lite undersökta, dels är markkemin en helt annat, säger Anja Lomander, doktor i skoglig marklära och markspecialist på Skogsstyrelsen.

– Skogsmarken är surare vilket gör att tungmetaller får större rörlighet. På åkermark brukas gödseln ned i jorden, i skogen blir liggande ovanpå. Det innebär en risk för smittspridning både till djur och människor.

Enligt Anja Lomander tar hygieniseringen bort en del smittämnen i bionäringen, men inte alla. Dessutom kan den återsmittas i hanteringen.

I en del media har man påpekat att det är stockholmarnas bajs som sprids i Norrbottens skogar.

– Men problemet är inte att det är bajs, problemet är allt annat som hamnar i avloppen: Hormoner, mediciner, smittämnen, tungmetaller och organiska miljögifter. Det är en enorm kemikalieblandning som man inte vet effekterna av.

Anja Lomander säger att Skogsstyrelsen instämmer i kretsloppstanken, men då måste effekterna av bionäringen först utvärderas långsiktigt, framför allt under avverkningsfasen. Och det anser de inte att Sveaskog har gjort.

– I vår dialog har Sveaskog varit fruktansvärt osakliga, de har inte gjort de studier vi efterfrågat och undanhållit resultat. Deras egna studier visar bland annat fördubblade halter av PCB och förhöjda värden av kadmium med 60 procent på två av tre lokaler, men det vill de inte framhålla. Det går inte heller att jämföra halterna av koppar i aska och slam eftersom den i slam är mer lättrörlig. Sen kan man ju fråga sig om det verkligen rör sig om kretslopp när det är så mycket föroreningar med.

Läs hela artiklarna om slamspridningen i skogen i nya Skogsland nummer 40 som kommer ut i dag fredag.

Fakta: Bionäring

  • Sveaskogs bionäring produceras av avloppsslam från Himmerfjärdsverket, ett reningsverk på Södertörn mellan Stockholm och Södertälje.
  • Slammet rötas, torkas, hygieniseras (upphettning till 100-110 grader i över en timme) och pelleteras. Skälet är att oskadligöra patogener och smittämnen samt minska andelen vatten.
  • Slammet från Himmerfjärdsverket är certifierad enligt Revaq. Certifieringen har utvecklats av Svenskt Vatten tillsammans med LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln och innebär att produkten är godkänd att användas på åkermark för livsmedelsproduktion.
  • Avloppsslam klassas som organiskt avfall, vilket innebär att det sedan 2005 är förbjudet att deponera. Därför är kvittblivningen av organiskt avfall en kostnad för producenterna, under förutsättning att de inte kan hitta annan avsättning för det.

Till toppen