Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 1 april

Barrskog ger brunt vatten – löv kan vara lösningen

Barrskog kan vara en orsak till att Götalands skogsvatten blir allt brunare, konstaterar biologen och vattenforskaren Emma Kritzberg. Lövridåer utmed vattendragen skulle kunna råda bot på problemet, tror hon.

– Det är än så länge en spekulation, men det verkar sannolikt att om man odlar lövträd i stället för barrträd i områden närmast ytvatten så skulle det på sikt kunna leda till klarare vatten, säger Emma Kritzberg.

Organiskt material läcker

Emma Kritzberg leder en forskargrupp vid Lunds universitet som undersökt orsakerna bakom de allt brunare vattendragen i Götalands skogsbygder. Grundorsaken till den så kallade brunifieringen är att organiskt material läcker från skogs- och mossmark till sjöar, bäckar och åar. Man kan jämföra med hur teblad i en tepåse färgar tevattnet, förklarar Emma Kritzberg.

– I skogs- och mossmark finns mycket organiskt material i form av förna (barr, löv, kvistar och andra växtdelar). Barr är svårnedbrytbart och därför bildas tjocka förna- och jordlager i barrskog, vilket ger goda förutsättningar för läckage, säger hon.

"Handlar om liten del av marken"

Till skillnad från barr bryts de flesta löv, undantaget boklöv, ner snabbt, enligt Emma Kritzberg. Lövskog ger därmed tunnare förnalager och rimligen mindre läckage till omgivande vatten. Hur breda lövridåerna skulle behöva vara för att i så fall ha effekt på brunifieringen kan hon än så länge inte precisera.

– Men det handlar om en relativt liten del av marken nära vattendragen som påverkar färgen mest, säger Emma Kritzberg.

Sämre dricksvatten

Brunifieringen ger även sämre dricksvatten och påverkar vattnens ekosystem negativt. Två påtagliga exempel är de två stora småländska sjöarna Bolmen och Möckeln. Båda tjänar som dricksvattentäkter till tätorter i södra Sverige.

Det bruna vattnet kräver ökad vattenrening, vilken är både ofullständig, kostsamt och oönskad. Kvar finns organiskt material som till viss del klorerats och som därmed är potentiellt cancerogena, enligt Emma Kritzberg.

Till toppen