Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Skog 22 maj

218 arter hotar avverkningar

Bombmurklan och lavskrikan tar stor plats i den skogspolitiska debatten. Men de är bara två droppar i det svenska artskyddshavet. Över 200 skogslevande arter är fridlysta och har därmed potential att stoppa skogsbruk, visar Land Skogsbruks granskning.

FOTO: Wikipedia Commons & Rolf Segerstedt

Den som har hängt med i skogsdebatten de senaste åren har knappast missat att stifta bekantskap med svampen bombmurkla och kråkfågeln lavskrika. Med stöd av Artskyddsförordningen, en sammansmältning av svenska fridlysningsregler och EU-direktiv, har Skogsstyrelsen och länsstyrelsen belagt skogsägare med avverkningsförbud då de båda arterna finns i skogsägarnas brukade skogar. 

Nu har Land Skogsbruk, med hjälp av SLUs Artdatabanken och Skogsstyrelsen, identifierat ytterligare 217 arter i Artskyddsförordningen som är relevanta för skogsbruk (se listan här intill). Det handlar om djur, växter, mossor och svampar som är skogslevande och fridlysta i hela Sverige samt 57 fågelarter som Skogsstyrelsen listar som särskilt prioriterade. Drygt 60 procent av de totalt 219 arterna är dessutom rödlistade av Artdatabanken.

– Uppenbarligen är det ganska många arter där förbud kommer att aktualiseras eftersom många av dem är rödlistade. Myndigheterna kommer nog oftast att tolka det som att bevarandestatusen inte är gynnsam för de rödlistade arterna. Samtidigt ska man komma ihåg att flera arter är rödlistade av andra skäl än att de påverkas av just skogsbruk, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna.

Ansvaret för hur Artskyddsförordningen tillämpas vilar på två myndigheter – Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Tove Thomasson är naturvårdspecialist på Skogsstyrelsen och expert på Artskyddsförordningen. 

Vad säger du till de skogsägare som oroar sig för inskränkningar i brukanderätten till följd av det stora antalet fridlysta och rödlistade arter som omfattas av Artskyddsförordningen? 

– Man ska tänka i termer av god miljöhänsyn i sitt skogsbruk och planera avverkningarna efter det. Då kommer man långt. Skogsstyrelsen har tagit fram målbilder för olika miljöer som underlättar planeringen, säger Tove Thomasson. 

Mot bakgrund av att över 200 skogslevande arter är fridlysta enligt Artskyddsförordningen, varav 60 procent är rödlistade, vad är sannolikheten för att vi får nya avverkningsförbud eller betydande intrång liknande dem som orsakats av bombmurklan och lavskrikan?

– Vi kommer att få se nya avverkningsförbud, men i vilken omfattning kan jag inte sia om. När det gäller betydande intrång ska man inte glömma att för de nationellt fridlysta arterna finns det nu en möjlighet till dispens om intrånget blir för stort (efter utslaget i bombmurkledomen).

Kritiker anser att restriktioner snarare handlar om var det finns inventerare än var det finns arter. Det blir ett lotteri. Hur ser du på det? 

– Det är ett stort problem och en stor svårighet för oss. Enligt skogsvårdslagen ska Skogsstyrelsen tala om för skogsägaren var det finns arter, men enligt Miljöbalken ska skogsägaren själv ha koll. Här krockar lagstiftningen och det har vi påtalat för miljödepartementet. 

Ansvaret för tillämpningen av Artskyddsförordningen ligger som sagt också på länsstyrelserna, som vägleds av Naturvårdsverket. Helene Lindahl, artskyddsexpert på Naturvårdsverket, påpekar att utgångspunkten i myndigheternas arbete är att den enskilde ska drabbas så lite som möjligt. 

– Men myndigheterna kan säkert bli bättre på att ”lyfta blicken” och se till både den enskilde skogsägarens förutsättningar och till hur det ser ut i landskapet i övrigt, säger Helene Lindahl.

Hon nämner även riktlinjerna för den del av artskyddet som berörs av EU-direktiven och som nyligen tagits fram gemensamt av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Helene Lindahl räknar med att motsvarande riktlinjer för de svenska fridlysningsreglerna tas fram under året. 

– De ska göra att länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bättre kan vägleda och stötta skogsägarna och att myndigheterna har en samsyn kring hur reglerna tillämpas, säger Helene Lindahl.

Läs hela artlistan i Land Skogsbruk nr 21.

Till toppen