Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 12 januari

Gör grön rehabilitering till en valfråga

Att det behövs motvikter till dagens stress visar Försäkringskassans siffror för sjukskrivning. Veckans ledarskribent Karin Johansson uppmanar entreprenörer att göra grön rehabilitering till en valfråga.

 Karin Johansson, frilandskribent och redaktör.
Karin Johansson, frilandskribent och redaktör.

När statliga Språkrådet nyligen släppte 2017 års nyordslista fanns skogsbada med. I konkurrens med mer än 30 andra aktuella ord på listan väckte det kanske inte någon större uppmärksamhet.

I Språkrådets definition är det en ”terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress”. När SLU i Umeå prövade metoden 2012 kallades det skogsterapi. Med skogsbada menas upplevelser för kroppens alla sinnen, inklusive smak och känsel. Det kan vara att ge en bit av sin marmeladsmörgås till en myrstack eller att krama ett träd.

Skogsbada är en bokstavlig översättning av ursprunget, shinrin-yoku. Uttrycket hänger intimt ihop med ett annat japanskt ord, karoshi, vilket betyder att arbeta sig till döds.

Efter andra världskriget satsade Japan stenhårt på ekonomisk och teknisk utveckling. Från 1950-talet och fram till slutet av 1980-talet bländades omvärlden av det japanska miraklet. Företagens stora exportinkomster gav landets invånare högre löner och bättre sjukvård – men här skapades också en lojalitetskultur och ett arbetsideal som är orimligt. Människor pressar sig så hårt på jobbet att de dör av stroke eller hjärtinfarkt redan i 20-30-årsåldern, eller begår självmord.

Ordet karoshi myntades 1978 och arbetsmarknadsdepartementet började så småningom föra statistik. Hög stress och långa arbetspass går ut över matvanor och sömn. Karoshi drabbar allt från busschaufförer och sjuksköterskor till styrelseproffs och vd:ar.

Det är mot den här bakgrunden man ska förstå skogsbaden. Shinrin-yoku lanserades 1982 och japanska forskare har dokumenterat mätbara effekter i form av lägre stresshormonnivåer, sänkt blodtryck och puls, förbättrad sömn, fler vita blodkroppar, stärkt immunförsvar och minskad depression. Självklart har man också studerat vilka skogstyper och ”badtekniker” som ger bäst effekt. Hälsoparker och guidade skogspromenader där deltagarna lär sig att uppleva skogen med alla sinnen är i dag en global idé. I finska Sibbo skrivs det ut på recept sedan 2015.

I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken, och i februari 2017 noterade Försäkringskassan en topp på drygt 36 500 sjukskrivna i en ny våg av utmattning. Grön rehabilitering är väl beforskat, men den politiska viljan att betala saknas. Några driftiga entreprenörer skulle kunna göra det till en valfråga i år.

Karin Johansson

red@landskogsbruk.se

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Till toppen