Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 13 juli

Vad är största hotet?

Visst kan man förbereda sig för den kris som MSB varnar för i sin broschyr, men är inte den saktfärdigt tystlåtna infrastrukturella krisen på Sveriges landsbygder än värre? Det undrar Anna Stjernström i veckans krönika.

 Anna Stjernström, skogsägare och historiker
Anna Stjernström, skogsägare och historiker

Under försommaren damp en broschyr från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) ned i alla svenska hushålls brevlådor, med uttalat syfte att hjälpa alla i landet att bli bättre förberedda inför allt från allvarliga olyckor till extremt väder, IT-attacker och militära konflikter.

Sedan dess har jag av och till funderat – alltmedan jag plockat undan disken, lämnat på dagis, åkt buss till jobbet, tankat, handlat, skrapat fönsterbågar, klippt gräs och så vidare – om kriget och krisen är avlägsen eller nära.

Det har jag gjort på en perifer plats som min, långt bort från ganska mycket, men framför allt (tack och lov) avlägsen från många av världens värsta oroshärdar.

Är det den omedelbara katastrofen en landsbygdsbo i Sverige ska oroa sig allra mest för eller är det den infrastrukturella kris som liksom en tyst hjärtinfarkt långsamt tenderar att strypa blodomloppet i samhällsfunktionerna på mindre orter, som egentligen är det allra största hotet mot tillvaron? Och är det i så fall bara landsbygdsbon som ska oroas över det?

Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner, undrar MSB och exemplifierar vad endera krisen skulle kunna medföra för problematik i vardagen.

1. Värmen försvinner.

2. Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.

3. Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.

4. Det går inte att tanka.

5. Betalkort och automater fungerar inte.

6. Mobilnät och internet fungerar inte.

7. Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.

8. Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

På punkterna 4 till 8 tror jag dessvärre att det är många landsbygdsbor som redan känner igen sig, åtminstone till viss del, i den landsbygdsvardag som den faktiskt just nu är.

En situation som naturligtvis rimmar illa med de tilltagande förväntningar och förhoppningar om vad som ska kunna utvinnas till nationens fromma genom skog, vatten och mylla som gör sig gällande. Inte minst genom klimatarbetet, men också med vad som skulle krävas i bibehållen produktion av bränsle, livsmedel och annat i händelse av någon annan tänkbar sorts kris än den relaterad till klimatet.

Landets totala chanser att överleva knockoutkatastrofer av den sorten som MSB talar om i sin broschyr hänger trots allt nära samman med hur väl vi framöver klarar av den saktfärdigt tystlåtna infrastrukturella krisen på Sveriges landsbygder.

Anna Stjernström

skogsägare och historiker

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen