Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 7 januari

”Gisslan släpps inte under ett valår”

Land Skogsbruks medarbetare presenterar sina farhågor, förhoppningar och önskningar inför det nya året – här spanar Mats Ostelius, reporter på Land Skogsbruk, om artskydd, ny Skogsvårdslag och nyckelbiotoper under valåret 2018.

FOTO: TT

Under fjolåret var artskydd och nyckelbiotoper två heta potatisar i skogsbruket. Det blir nog inte annorlunda under 2018.

Efter att bombmurklemålet gick skogsnäringens väg i högsta instans 2017 är turen kommen till lavskrikemålet. Här vann markägarna i Mark- och miljödomstolen, men domen överklagades av Skogsstyrelsen eftersom den inte ansågs tillräckligt vägledande. Mark- och miljööverdomstolens ställningstagande blir intressant eftersom det kan få betydelse för om Artskyddsförordningen ses över eller inte.

Än så länge har regeringen varit kallsinnig till en översyn. Det ligger nära till hands att tro att Miljöpartiet har tagit Artskyddsförordningen som gisslan i regeringshögkvarteret Rosenbad. Att gisslan släpps under ett valår är knappast troligt. Återstå att se vad som händer om en ny regering tillträder efter valet.

Vid sidan av Artskyddsförordningen lär nyckelbiotopsproblematiken fortsätta att diskuteras. Många skogsägare oroas säkert över att Skogsstyrelsen i år inleder en ny, landsomfattande nyckelbiotopsinventering efter ett regeringsbeslut. Den sker dock med en ny inventeringsmodell i nordvästra Sverige, vilket förhoppningsvis ska öka förutsägbarheten och tryggheten för berörda skogsägare. Något som kan leda i samma riktning är att Skogsstyrelsen nu funderar på om nyckelbiotoper ska registreras i samband med avverkningsanmälningar eller inte.

Under 2018 väntas regeringen också ta ställning till det förslag till ny Skogsvårdslag som en särskild utredning presenterade i höstas. Miljöorganisationers talerätt för avverkning i fjällnära skog och i ädellövskog är ett delförslag som fått hård kritik från skogsägarled. Det bottnar i Århuskonventionen, en FN-konvention som ratificerades av Sverige 2005. Många anser att konventionen kan få stora konsekvenser för förfoganderätten över exempelvis skog och jord. Århuskonventionen och talerätt är två ord som skogsägarna lär få stifta närmare bekantskap med under 2018. Var så säkra.

Önskelista 2018:

*Att svenska FSC ensas om en ny certifieringsstandard som inte låser in skog i nyckelbiotoper.

*Att regeringen ser över Artskyddsförordningen.

*Minskade köer för att få ekonomisk ersättning för reservat.

*Att Östers IF går upp i fotbollsallsvenskan.

Läs också: Spaning 2018: ”Med hopp om att vindarna vänder”

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Land Skogsbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheterGratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter.

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen