Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 8 september

Skogsägare tvingas återbeskoga tusentals hektar gamla hyggen

Skogsägarna tvingas satsa över 40 miljoner på att återbeskoga tusentals hektar skövlade marker väster om Arjeplog. Tall kommer att planteras trots att hotet från älgarna består och väcker oro för att ”pengarna kastas i sjön”.

 Land Skogsbruks reporter besökte exkursionsområdet nära Laisvik, väster om Arjeplog, sent kvällen innan. Efter solnedgången börjar älgarna röra på sig och tre stora älgkor och en kalv höll till i det redan hårt betade området. Den här älgkon passerade en biobränslehög, främst björksly, som skördats på ett av alla de gamla hyggen där ny skog inte vuxit upp.
Land Skogsbruks reporter besökte exkursionsområdet nära Laisvik, väster om Arjeplog, sent kvällen innan. Efter solnedgången börjar älgarna röra på sig och tre stora älgkor och en kalv höll till i det redan hårt betade området. Den här älgkon passerade en biobränslehög, främst björksly, som skördats på ett av alla de gamla hyggen där ny skog inte vuxit upp.

Nyligen arrangerades en exkursion i området väster om Arjeplog av bland andra Skogsstyrelsen och Fastighetsverket. Verket är största markägare med cirka 3000 hektar föryngringar som misslyckats på grund av betesskador. En del togs upp som jättehyggen på 1960-talet av dåvarande ägaren Domänverket.

Betesskandalen i området har vuxit under närmare 50 år. Först på senare år har Skogsstyrelsen, med stöd av lagen, krävt att verket, Allmänningsskogen och privata skogsägare ska uppfylla lagkravet på ny skog. Gör de inte det väntar böter i miljonklassen.

 Emil Modig hos markägaren Fastighetsverket visar inventeringskartan över Rödingudden där obeskogade gamla hyggen ligger tätt. De rödmarkerade är de olagliga hyggen som kommer att restaureras först, mer än 3000 hektar.
Emil Modig hos markägaren Fastighetsverket visar inventeringskartan över Rödingudden där obeskogade gamla hyggen ligger tätt. De rödmarkerade är de olagliga hyggen som kommer att restaureras först, mer än 3000 hektar.

Under exkursionen diskuterades hur man restaurerar jättearealerna och får upp ny tallskog, samtidigt som en färsk betesinventering visar på fortsatt höga skadenivåer. Drygt 40-talet deltagare från bolag och myndigheter, samt några familjeskogsägare, var eniga om att ökad älgavskjutning är en viktig del av lösningen.

En huvudroll i dramat har länsstyrelsen, som var en av arrangörerna, men som inte skickat någon representant. Att länsmyndigheten inte var på plats kritiserades av flera och gjorde att diskussionen om älgantal och betestryck kom av sig. Det gällde även diskussionen kring skyddsjakt.

 Älgen har lämnat sitt visitkort, en av ett fåtal hårt betade ungtallar som finns kvar på det hygget där fastighetsverket ska försöka anlägga ny tallskog.
Älgen har lämnat sitt visitkort, en av ett fåtal hårt betade ungtallar som finns kvar på det hygget där fastighetsverket ska försöka anlägga ny tallskog.

– Jag har under senare år sökt skyddsjakt på upp till 30 älgar och allt vi fått är rätten att skjuta fyra kalvar. Länsstyrelsen verkar inte förstå problemen men jag kommer att fortsätta att söka skyddsjakt för att lösa akuta problem, sade Kenth Björk, förvaltare på Arjeplogs allmänning som också dras med misslyckade föryngringar.

BAKGRUND: Betesskandalen i Arjeplog

Betesskandalen kring Rödingudden är ett av svenska skogsbrukets största misslyckanden och handlar om ett stort område väster om Arjeplog i Norrbotten.

Från 1960-talet och framåt tog statlig Domänverket, Allmänningsskogen och privata skogsägare upp enorma hyggesarealer i området, mer än 8000 hektar. Fortfarande är över 3000 hektar inte beskogade och därmed olagliga enligt skogsvårdslagen.

Föryngringsproblemen på de svaga tallmarkerna beror främst på den stora älgstam som växte i spåret efter kalhyggesbruket och problem med en stor ansamling av vandringsälg intill Hornavan.

Som Land Skogsbruk berättade 2009 hade Skogsstyrelsen insett problemet och förde då samtal om åtgärder med markägarna, där Statens Fastighetsverket är den överlägset största sedan man fått ta över all statlig skogsmark ovan Odlingsgränsen. För att sätta tryck på ägarna började myndigheten även skicka ut lagråd med bötesbelopp i miljonklassen om inte föryngringarna åtgärdades.

Sedan ett par år tillbaka är Fastighetsverket, och övriga berörda markägare i området, igång med föryngringen och det arbetet ska vara avslutat 2025.

För Fastighetsverket är älgfrågan svår. Som statlig markägare tvingas verket av statliga Skogsstyrelsen föryngra skogar som betats ner av en älgstam som statliga länsstyrelsen har kommandot över. Verket äger alltså problemen, men inte makten över en del av lösningen.

– Så är det, men vi diskuterar jaktfrågorna med länsstyrelsen och landshövdingen. Klarar vi inte älgförvaltningen så finns risken att de mer än 40 miljoner kronor som vi satsar kastas i sjön än en gång, kommenterade Lars Lodin, markchef på Fastighetsverket.

Dagen i skogen vid Laisvik ägnades främst åt att studera de konkreta åtgärder som Fastighetsverkets genomför för att klara föryngringen av sina skogar.

 Kedjeslagan i kranspetsen är framtagen för att restaurera slyhyggen i Arjeplog billigare än annan teknik, kostnaden är cirka 4 700 kronor per hektar. Den snurrande kättingen mejar nere småträd och sly uppifrån och ner och det blir bara flis kvar så att det går att markbereda samma sommar.
Kedjeslagan i kranspetsen är framtagen för att restaurera slyhyggen i Arjeplog billigare än annan teknik, kostnaden är cirka 4 700 kronor per hektar. Den snurrande kättingen mejar nere småträd och sly uppifrån och ner och det blir bara flis kvar så att det går att markbereda samma sommar.

– Vi har testat flera tekniska lösningar för att ta ner den slyskog av glasbjörk som kommit på hyggena och den metod som visat sig bäst är en kedjeslaga som vi utvecklat tillsammans med Björn Stoltz. Slagan slår av de klena stammarna och flisar riset så att det går att markbereda direkt och plantera året efter, berättade Emil Modig, som är ansvarig för arbetet.

Arbetet med att åtgärda de cirka 3000 hektaren har pågått några år och ska vara klart till år 2025.

– Totalt kostar hela åtgärden till ett färdigplanterat hygge över 13 000 kronor per hektar. Vi inser riskerna men känner att det här måste göras. Det måste gå att få upp skog här igen, sade Emil Modig.

 Så här ser ett gammalt hygge ut sedan slyskogen av glasbjörk, som lagen inte godkänner som föryngring, röjts bort. Nästa åtgärd blir markberedning och sedan plantering nästa år.
Så här ser ett gammalt hygge ut sedan slyskogen av glasbjörk, som lagen inte godkänner som föryngring, röjts bort. Nästa åtgärd blir markberedning och sedan plantering nästa år.

Skogsstyrelsens linje är tydlig, efter 30 års svagt agerande blundar man inte längre utan kräver att lagen ska följas.

– Det går inte att hänvisa till en för stor älgstam för att slippa återbeskoga ett område. Skogsägare har ansvar för att det blir ny skog. Lyckas de inte så räkna med att vi återkommer med nya böteskrav när skogen ska vara etablerad, underströk Carina Olofsson Boström, distriktschef på Skogsstyrelsen.

Kommentarer

Genom att kommentera på Skogsbruk så godkänner du våra regler.

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 157:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen